Veckodagarna: namnens ursprung och varför veckan börjar på måndag

Vad betyder veckodagarnas namn och varför börjar veckan på måndag? De sju dagarna måndag till söndag bär namn efter himlakroppar och gudar: söndag efter solen, måndag efter månen och tisdag, onsdag, torsdag och fredag efter de fornnordiska gudarna Tyr, Oden, Tor och Frigg. Lördag är undantaget, döpt efter den gamla seden att bada. Att veckan i dag inleds med måndag och inte med söndag är däremot ett beslut från 1973.

De sju veckodagarna och vad namnen betyder

Veckans sju dagar delar in tiden i ett fast mönster som återkommer året runt. Fem av namnen syftar på gudar eller himlakroppar från förkristen tid, ett kommer från latinets soldag och ett från en vardagssyssla. Tabellen visar varje dag, vad den är uppkallad efter och den latinska motsvarighet som namnet en gång översattes från.

Fyra av dagarna bär alltså namn efter gudar, två efter solen och månen och en efter en tvättdag. Ordningen i tabellen är den som gäller i svensk kalender i dag, med måndag först och söndag sist.

Varifrån veckodagsnamnen kommer

De svenska namnen är översättningar av ett romerskt system. Romarna döpte veckans dagar efter de sju himlakroppar man då kände till och de gudar som hörde ihop med dem: solen, månen, Mars, Mercurius, Jupiter, Venus och Saturnus. När namnskicket nådde de germanska folken byttes de romerska gudarna mot inhemska motsvarigheter, en process språkforskare kallar interpretatio germanica.

Krigsguden Mars fick lämna plats åt Tyr, och tisdag blev Tyrs dag. Onsdag följer samma logik. Wikipedias artikel om onsdag förklarar att «på latin heter onsdagen dies Mercurii, det vill säga Mercurius dag. Oden jämställdes nämligen med den romerska guden Mercurius.» Torsdag knöts till åskguden Tor i stället för Jupiter, och fredag till Frigg eller Freja i stället för kärleksgudinnan Venus. Söndag och måndag behöll sin koppling till sol och måne rakt av, utan att bytas mot någon gud.

Själva sjudagarsveckan är äldre än de nordiska namnen. Den «började tidigt användas i det gamla Babylonien», och de moderna västerländska veckodagarna «fastställdes officiellt i ett dekret utfärdat av Konstantin den store år 321», enligt samma artikel. Namnen vi använder är därmed ett lager fornnordisk mytologi ovanpå en romersk och babylonisk grund.

Lördag: dagen som bröt mönstret

En av de sju dagarna passar inte in i gudaschemat. Lördag har inget med Saturnus att göra, trots att den latinska förlagan är dies Saturni. I stället kommer namnet från en vardagssyssla. Enligt Wikipedias artikel om lördag fick dagen «sitt namn efter den fornsvenska traditionen att bada», av verbet löga som betyder att tvätta eller bada sig. Den äldre formen var lögardagen, alltså tvättdagen.

Skillnaden syns tydligt om man jämför med engelskan, där samma dag heter Saturday och har behållit Saturnus. När det romerska namnet skulle översättas fanns ingen självklar germansk motsvarighet till Saturnus, och i svenskan tog badseden över i stället. Lördagsbadet höll i sig långt in på 1900-talet. Det avtog först när rinnande vatten och badkar blev standard i hemmen, men i språket lever tvättdagen kvar som ett av de tydligaste spåren av hur veckan en gång var ordnad.

Därför börjar veckan på måndag

Att en svensk kalender inleder veckan med måndag är nyare än man kan tro. Före 1973 räknades söndag som veckans första dag, en ordning med rötter i den kristna kalendern där vilodagen låg sist. Sedan dess börjar veckan i stället på måndag, i linje med det som i dag är standarden ISO 8601.

Reformen syns tydligast i lördagens placering. Enligt Wikipedias artikel om lördag är lördagen «sedan 1973 veckans sjätte dag» i stället för den sjunde. Den svenska versionen av standarden, SS-ISO 8601, godkändes formellt först 1991, men vardagsordningen med måndag först slog igenom redan på 1970-talet. Hur veckorna numreras enligt standarden beskrivs i posten om veckonummer och ISO 8601. Namnen på dagarna rördes inte av reformen. Den ändrade bara var veckan börjar och slutar, inte vad de enskilda dagarna heter.

Vanliga missuppfattningar

Tre spridda föreställningar om veckodagarna tål att rättas.

Den första gäller lördag. Namnet betyder inte «Saturnus dag» på svenska, även om den engelska Saturday gör det. På svenska syftar lördag på badseden, och det är just här de två språken går skilda vägar trots gemensamt romerskt ursprung.

Den andra gäller söndag och måndag. De räknas ibland till «gudadagarna», men de är uppkallade efter solen och månen, inte efter någon gud i den nordiska mytologin. Gudanamnen finns bara i tisdag, onsdag, torsdag och fredag.

Den tredje gäller veckans start. Söndag var länge veckans första dag i Sverige, och det är fortfarande så i flera länder. Att måndag kommer först här går tillbaka till 1973, inte till någon uråldrig tradition.

Vanliga frågor

Vilka veckodagar är uppkallade efter gudar? Tisdag efter Tyr, onsdag efter Oden, torsdag efter Tor och fredag efter Frigg eller Freja. Söndag och måndag syftar på solen och månen, medan lördag kommer från badtraditionen.

Varför heter lördag inte något med en gud? Den latinska förlagan dies Saturni saknade germansk motsvarighet. I stället tog namnet form efter lögardagen, den gamla tvättdagen, av verbet löga som betyder att bada.

Varför börjar veckan på måndag i Sverige? Måndag är veckans första dag i Sverige sedan 1973, i linje med standarden ISO 8601 där söndag i stället ligger sist. Dessförinnan räknades söndag som första dagen.

Hur många dagar har en vecka och varför sju? Veckan har sju dagar, ett system som användes tidigt i Babylonien och fastställdes officiellt i Romarriket år 321. Antalet dagar per år och vecka räknas igenom i posten om hur många veckor det går på ett år.

Sammanfattning

• Veckans sju dagar bär namn efter månen (måndag), solen (söndag) och de fornnordiska gudarna Tyr, Oden, Tor och Frigg (tisdag till fredag).
• Namnen är översättningar av ett romerskt system, där varje romersk gud byttes mot en nordisk i det som kallas interpretatio germanica.
• Lördag bröt mönstret: namnet kommer inte från Saturnus utan från lögardagen, den gamla badtraditionen.
• Sjudagarsveckan går tillbaka till Babylonien och fastställdes officiellt år 321, långt före de nordiska namnen.
• Att veckan börjar på måndag går tillbaka till 1973, då måndag ersatte söndag som första dagen i linje med standarden ISO 8601.
• Vill du följa veckodagarna, veckonumren och alla helgdagar samlat gör du det i Svensk Kalender.