FN-dagen

Ursprung och namn

Förenta nationerna grundades i San Francisco våren 1945 efter förhandlingar mellan femtio segrarmakter i andra världskriget. FN-stadgan, organisationens grundlag, undertecknades den 26 juni 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år, sedan tillräckligt många medlemsländer ratificerat den. Sedan dess är 24 oktober organisationens 'födelsedag'. FN beslutade att dagen ska firas internationellt genom resolution 168 (II), antagen av generalförsamlingen den 31 oktober 1947.

Historia

Sverige blev medlem i FN den 19 november 1946 och har sedan dess varit aktivt i organisationens fredsbevarande och biståndsverksamhet — Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953–1961, vilket har präglat svenska bilden av organisationen. FN-dagen blev allmän flaggdag i Sverige genom Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar och fördes då in på listan över sjutton allmänna flaggdagar. Det är den enda av flaggdagarna som hedrar en internationell organisation snarare än en svensk märkesdag.

Traditioner och firande

Den 24 oktober hissas svenska flaggan på offentliga byggnader och på många privata flaggstänger. På FN-byggnader kan även FN-flaggan hissas. I svenska skolor är FN-dagen en återkommande temadag, och elever arbetar under veckan kring mänskliga rättigheter, fred, hållbar utveckling och de globala målen. Svenska FN-förbundet och dess lokalföreningar anordnar föreläsningar, panelsamtal och insamlingar. Riksdagen och regeringen markerar dagen genom uttalanden från utrikesministern eller statsministern.

När infaller dagen

FN-dagen infaller alltid den 24 oktober — datumet då FN-stadgan trädde i kraft 1945. Datumet är fast oavsett veckodag och flyttas inte vid helgkrock. Som flaggdag följer den vanliga regler för flagghissning från cirka 8.00 till solnedgången.

Relaterade dagar

• Sveriges nationaldag
• Drottningens namnsdag
• Kungens namnsdag