Adolf

Ursprung

Adolf är ett germanskt namn sammansatt av adal ('ädel') och wulf ('varg') och förekommer i fornnordiska källor som Aðulfr. Det har en mycket lång tradition i Nordeuropa och spreds i Sverige via tyska furste- och regentnamn. I den svenska almanackan infördes Adolf 1750 på den 23 juni, till minne av att tronföljaren Adolf Fredrik valts till svensk tronarvinge på just det datumet 1743.

Betydelse

'Ädel varg' — en sammansättning av två klassiska germanska kraftord, adal ('ädel') och wulf ('varg').

Kulturella referenser

Flera svenska regenter har burit namnet. Adolf Fredrik (1710–1771) var kung av Sverige från 1751 och har i eftervärldens minne mest fastnat för sin svaga kungamakt under frihetstiden och för sägnen om att ha ätit ihjäl sig på semlor. Också krigarkungen Gustav II Adolf (1594–1632), 'Lejonet från Norden', bar Adolf som en del av sitt regentnamn och gjorde under trettioåriga kriget Sverige till stormakt. Konstnären Adolf Ulrik Wertmüller (1751–1811), född i Stockholm, blev en internationellt verksam porträttmålare och utförde på Gustav III:s uppdrag ett uppmärksammat porträtt av drottning Marie Antoinette med två av hennes barn. Adolf firas den 23 juni tillsammans med Alice. Efter andra världskriget och Adolf Hitlers härjningar blev namnet i praktiken oanvändbart och har sedan dess nästan helt försvunnit ur svenskt namnbruk.

Popularitet

Adolf var tidigare ett av de mest använda mansnamnen i Sverige, både i kungahuset och i folklig namngivning, men är i dag näst intill utdött som tilltalsnamn. Det historiska sambandet med nazismen har gett namnet en belastning som få andra klassiska namn delar, och bland nyfödda är det ytterst sällsynt. Det förekommer dock ännu som mellannamn med kunglig eller släkthistorisk anstrykning.

Närbesläktade namn

• Adolph
• Dolf
• Adolfo