Agda

Ursprung

Agda är en svensk kortform av Agata, ytterst av grekiskans agathós ('god'). Den korta formen utvecklades under tidig nysvensk tid och fick stor spridning i bondesamhället, där den länge var betydligt vanligare än ursprungsformen Agata. Namnet hör samman med hela den grekisk-latinska namnfamiljen kring helgonet Agata av Catania och delar namnsdag med denna form.

Betydelse

'Den goda' eller 'den dygdiga' — kortform av Agata, av grekiskans agathós ('god').

Kulturella referenser

Agda Östlund (1870–1942) var en av de fem första kvinnor som valdes in i Sveriges riksdag vid det första valet efter den kvinnliga rösträttens införande 1921, och hon blev den första kvinna som höll tal i andra kammaren. Hon var sömmerska till yrket och en pionjär inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen, och satt kvar i riksdagen till 1940. Agda Rössel (1910–2001), uppvuxen i Norrbotten, blev 1958 världens första kvinnliga FN-ambassadör då hon utsågs till Sveriges ständiga representant i Förenta nationerna — en utnämning som väckte stor uppståndelse men som hon följde med ett långt diplomatiskt värv. Agda firas den 5 februari tillsammans med Agata, en namnsdag som går tillbaka på helgonet Agata av Catania.

Popularitet

Ett karakteristiskt mormorsnamn som var mycket vanligt kring förra sekelskiftet och bär en omisskännligt svensk, lantlig prägel. Det förekommer ofta i tidigt 1900-tals folkliga litteratur och vissångdiktning. Efter att i flera decennier ha uppfattats som ålderdomligt har Agda på 2010- och 2020-talen återkommit som ett medvetet retroval bland trendmedvetna föräldrar, i samma våg som lyft fram andra korta sekelskiftesnamn.

Närbesläktade namn

• Agata
• Agatha