Agneta

Ursprung

Agneta är en latinsk-feminin diminutivform av Agnes, ytterst av grekiskans hagnē ('ren, kysk'). Formen utvecklades i medeltidens kloster- och kalenderspråk och fick starkt fäste i Sverige, där den länge varit vanligare som självständigt namn än på många andra håll. Den närbesläktade stavningen Agnetha förekommer parallellt, och namnet har varit i bruk i Sverige sedan senmedeltiden.

Betydelse

'Den lilla rena' — diminutiv av Agnes, av grekiskans hagnē. Den folketymologiska kopplingen till latinets agnus ('lamm') har följt namnfamiljen genom historien.

Kulturella referenser

Den internationellt mest kända bäraren är Agnetha Fältskog (född 1950 i Jönköping), sångerska i ABBA och en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika musiker; redan före ABBA hade hon en framgångsrik solokarriär och deltog i Melodifestivalen, och hon har återkommit som soloartist långt efter gruppens upplösning. Författaren Agneta Pleijel (född 1940) hör till de stora svenska romanförfattarna och essäisterna sedan 1980-talet, med romaner som Vindspejare, professor vid Dramatiska Institutet och mottagare av Svenska Akademiens nordiska pris 2018. Agneta firas den 21 januari tillsammans med Agnes, en namnsdag som går tillbaka på helgonet Agnes av Rom; helgonet avbildas traditionellt med ett lamm, en anspelning på latinets agnus ('lamm') som folketymologiskt knutits till namnet.

Popularitet

Mycket populärt på 1940- till 1960-talen och i dag ovanligt bland nyfödda. Förekommer dock fortfarande som ett klassiskt namn för svenska kvinnor i medelåldern och uppåt, och hör till de tydligt svenskklingande kvinnonamnen från 1900-talets mitt. Variantstavningen Agnetha är genom ABBA-sångerskan närmast oupplösligt förknippad med svensk populärmusik.

Närbesläktade namn

• Agnetha
• Agnes
• Neta