Albertina

Ursprung

Albertina är en latinsk-feminin diminutivform av Albert, ytterst av germanskans adal ('ädel') och beraht ('lysande'). Formen blev modern i 1700-talets europeiska furstehus och togs upp i Sverige under 1700- och 1800-talen, där den länge bars i borgerliga och kungliga kretsar vid sidan av kortformer som Berta och Tina.

Betydelse

'Den lilla ädla och strålande' — feminin diminutiv av Albert, av adal ('ädel') och beraht ('lysande').

Kulturella referenser

Albertina Carlsson (1848–1930) räknas som den första svenska kvinna som bedrev vetenskapliga studier i zoologi; hon studerade vid Stockholms högskola, belönades 1884 med Flormanska priset av Vetenskapsakademien för en avhandling om vattenfåglarnas anatomi och promoverades 1927 till hedersdoktor vid Stockholms högskola. Tonsättaren Albertina Fredrika Peyron (1845–1922), allmänt känd under tilltalsnamnet Ika Peyron, var en produktiv pianist, organist och kompositör verksam under andra halvan av 1800-talet och in på det tidiga 1900-talet, med en verkförteckning som omfattar både sånger och instrumentalmusik. Namnet bär dessutom en europeisk konsthistorisk klang genom Albertina i Wien, ett av världens förnämsta grafikmuseer, grundat 1776 och uppkallat efter sin grundare hertig Albert av Sachsen-Teschen. Albertina firas den 30 augusti tillsammans med Albert.

Popularitet

Albertina användes flitigt i 1800-talets borgerlighet och kungahus men blev sällsynt under 1900-talet. Bland nyfödda är namnet i dag mycket ovanligt och bärs mest av enstaka flickor och av kvinnor långt bak i släktleden. Det har återkommit i mycket begränsad utsträckning bland föräldrar med smak för långa, historiska kvinnonamn, men har inte fått samma breda renässans som de korta formerna i samma namnfamilj.

Närbesläktade namn

• Alberta
• Bertina
• Tina