Algot

Ursprung

Algot är ett fornnordiskt mansnamn vars andra led är Gautr, den fornnordiska benämningen på götarna, folket i nuvarande Götaland. Första leden tolkas omväxlande som al- ('all, hel') eller som álf- ('alf'), och betydelsen är därför omtvistad. Namnet förekommer på vikingatida och medeltida källor och har en utpräglad västgötsk prägel.

Betydelse

Andra leden Gautr betyder 'göt'; första leden tolkas som 'all, hel' eller som 'alf', och den sammanlagda betydelsen är därför omdebatterad mellan 'helt och hållet en göt' och 'alfernas göt'.

Kulturella referenser

Namnet bärs av lagmannen Algot Brynolfsson (död 1302), riksråd och lagman i Västergötland och stamfader till den mäktiga stormannasläkten Algotssönerna; bland hans söner märks Brynolf Algotsson, biskop i Skara, som efter sin död vördades som helig man, skrinlades 1492 och saligförklarades — men aldrig hann kanoniseras innan reformationen kom emellan. Släkten drogs i kunglig onåd 1288 genom det så kallade Algotssönernas brudrov, då Folke Algotsson rövade bort jungfrun Ingrid Svantepolksdotter ur Vreta kloster — en händelse som bidrog till ättens fall och hör till den svenska högmedeltidens mest omtalade skandaler. Den svenske industrimannen Algot Johansson (1886–1978) grundade 1907 i Borås konfektionsföretaget Algots, som vid mitten av 1900-talet växte till Nordens största i sin bransch och blev en hörnsten i den svenska textilindustrin innan det gick i konkurs 1977. Algot firas den 30 juli.

Popularitet

Klassiskt västgötskt namn som var vanligt i bondebefolkningen kring sekelskiftet 1900. Har upplevt en tydlig renässans efter 2010 bland föräldrar med smak för korta fornnordiska mansnamn, i samma våg som Algots namnsläktingar Holger och Alger.

Närbesläktade namn

• Alger
• Holger
• Algard