Arvid

Ursprung

Arvid är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av ǫrn ('örn') och viðr ('skog' eller 'träd'). Det förekommer redan på vikingatida runstenar och har varit i bruk i Sverige sedan medeltiden, ofta med adelsbeläggningar i de gamla frälsesläkterna, och är belagt i fornsvenska källor. Till namnfamiljen hör de besläktade nordiska formerna Arvi, Arvo och Arve. Namnsdagen firas den 31 augusti tillsammans med Vidar.

Betydelse

'Örnträd' eller 'örnskog', en sammansättning av fornnordiskans ǫrn ('örn') och viðr ('träd, skog'); örnen var en symbol för styrka och vakenhet.

Kulturella referenser

Greven Arvid Horn (1664–1742) var frihetstidens förste kanslipresident och dominerade svensk politik i två decennier som en försiktig, fredsbevarande statsman som tidvis fungerade som rikets verklige ledare. Sjöofficeren och politikern Arvid Lindman (1862–1936) var statsminister 1906–1911 och 1928–1930, ledde högern i mer än två decennier och omkom i en flygolycka. Farmakologen Arvid Carlsson (1923–2018), verksam vid Göteborgs universitet, tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 för upptäckten av dopaminets roll som signalsubstans i hjärnan, en upptäckt som lade grunden för modern behandling av Parkinsons sjukdom. Journalisten Arvid Lagercrantz hör till modernare bärare.

Popularitet

Mycket populärt i Sverige sedan 1990-talet och hör i dag till de snabbast växande pojknamnen. Den korta, distinkta formen med fornnordisk klangbotten har gjort namnet till en favorit i den nordiska namnrenässansen, efter att länge ha varit ovanligt bland nyfödda under 1900-talets mitt. Namnet har därmed en obruten men länge stillsam historia innan det åter blev modernt.

Närbesläktade namn

• Arvi
• Arvo
• Arve