Arvid

Ursprung

Arvid är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av ǫrn ('örn') och viðr ('skog' eller 'träd'). Det förekommer redan på vikingatida runstenar och har varit i bruk i Sverige sedan medeltiden, ofta med adelsbeläggningar i de gamla frälsesläkterna, och är belagt i fornsvenska källor. Till namnfamiljen hör de besläktade nordiska formerna Arvi, Arvo och Arve. Namnsdagen firas den 31 augusti tillsammans med Vidar.

Betydelse

'Örnträd' eller 'örnskog' — en sammansättning av fornnordiskans ǫrn ('örn') och viðr ('träd, skog'); örnen var en symbol för styrka och vakenhet.

Kulturella referenser

Greven Arvid Horn (1664–1742) var frihetstidens förste kanslipresident och dominerade svensk politik i två decennier som en försiktig, fredsbevarande statsman som tidvis fungerade som rikets verklige ledare. Sjöofficeren och politikern Arvid Lindman (1862–1936) var statsminister 1906–1911 och 1928–1930, ledde högern i mer än två decennier och omkom i en flygolycka. Farmakologen Arvid Carlsson (1923–2018), verksam vid Göteborgs universitet, tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 för upptäckten av dopaminets roll som signalsubstans i hjärnan — en upptäckt som lade grunden för modern behandling av Parkinsons sjukdom. Journalisten Arvid Lagercrantz hör till modernare bärare.

Popularitet

Mycket populärt i Sverige sedan 1990-talet och hör i dag till de snabbast växande pojknamnen. Den korta, distinkta formen med fornnordisk klangbotten har gjort namnet till en favorit i den nordiska namnrenässansen, efter att länge ha varit ovanligt bland nyfödda under 1900-talets mitt. Namnet har därmed en obruten men länge stillsam historia innan det åter blev modernt.

Närbesläktade namn

• Arvi
• Arvo
• Arve