Augusta

Ursprung

Augusta är den feminina formen av August, av det latinska Augusta, 'den upphöjda' eller 'den vördnadsvärda'. Augustus var ursprungligen en hederstitel som den romerska senaten gav kejsar Octavianus år 27 f.Kr., och den feminina motsvarigheten bars som titulatur av romerska kejsarinnor. Som dopnamn spreds Augusta i Europa genom furstehusen och nådde Sverige som ett förnämt namn under 1700- och 1800-talen. Till namnfamiljen hör mansformen August, sidoformen Augustina och den latinska Gustava. Namnsdagen firas den 7 januari tillsammans med August.

Betydelse

'Den upphöjda' eller 'den vördnadsvärda' — feminin form av latinets augustus, besläktat med verbet augere ('öka, föröka'); samma rot ligger bakom titeln augustus som de romerska kejsarna bar.

Kulturella referenser

Modeskaparen Augusta Lundin (1840–1919) räknas som Sveriges första internationella couturier; hon öppnade 1867 landets första egentliga modeateljé, utsågs 1892 till kunglig hovleverantör och ledde vid sekelskiftet ett modehus med långt över hundra anställda, med kunder som Selma Lagerlöf. Dramatikern Augusta Braunerhjelm (1839–1929) fick sin komedi Kusinerna uppförd på Kungliga Dramatiska Teatern 1870 och belönades 1879 med Svenska Akademiens andra pris för sorgespelet Kåre. Namnet spreds i 1800-talets europeiska aristokrati bland annat genom Augusta av Reuss-Ebersdorf, drottning Viktorias mormor. I Sverige har Augusta en distinkt klassisk och något högtidlig klang.

Popularitet

Augusta var vanligt i Sverige under 1800-talet och det tidiga 1900-talet men hör i dag till de mer sällsynta flicknamnen bland nyfödda. I takt med återupptäckten av gammaldags namn har det förekommit i begränsad utsträckning bland föräldrar med smak för klassiska namn, men det har inte nått samma tydliga renässans som mansformen August eller kortare namn som Alma och Astrid.

Närbesläktade namn

• Augustina
• August
• Gustava