Bo

Ursprung

Bo är ett fornnordiskt mansnamn av fornnordiskans búi ('bofast, boende, granne'), besläktat med verbet búa ('bo, vara bosatt'). Det förekommer som självständigt namn redan på vikingatida runstenar och har använts obrutet i Sverige sedan medeltiden. Bo har också tjänat som kortform i sammansatta namn på Bo-. Smekformen Bosse är vanlig, och till namnfamiljen räknas sidoformer som Boe och Bode.

Betydelse

'Den bofaste' eller 'boende' — av fornnordiskans búi ('granne, bosatt').

Kulturella referenser

Bo Bergman (1869–1967) var en av 1900-talets mest älskade svenska lyriker, mångårig kritiker vid Dagens Nyheter och ledamot av Svenska Akademien (stol 12) från 1925; hans melankoliska, melodiska dikter tonsattes av bland andra Wilhelm Stenhammar och Ture Rangström. Filmregissören Bo Widerberg (1930–1997) gjorde internationellt uppmärksammade verk som Elvira Madigan (1967) och Mannen på taket (1976) och Oscarsnominerades tre gånger. Poeten och psalmförfattaren Bo Setterlind (1923–1991), representerad med flera psalmer i Den svenska psalmboken, och sångaren Bo Sundström, frontfigur i Bo Kaspers Orkester, hör till andra kända bärare. Den korta, distinkta formen har en typiskt nordisk klangbotten; namnsdagen firas den 5 juni.

Popularitet

Vanligt i Sverige under 1900-talets mitt, särskilt under 1940- till 1960-talen. I dag är det mindre vanligt bland nyfödda men förekommer fortfarande som ett klassiskt nordiskt mansnamn. Den enstaviga formen ger namnet en kärv, jordnära karaktär, och smekformen Bosse har ofta använts i folkligt tal och i idrotts- och nöjessammanhang. Sammansatta dubbelnamn som Bo-Göran och Bo-Lennart var vanliga under 1900-talets mitt.

Närbesläktade namn

• Bosse
• Boe
• Bode