Fabian

Ursprung

Fabian kommer från det romerska släktnamnet Fabianus, en avledning av Fabius. Grundnamnet Fabius har osäkert ursprung men förknippas traditionellt med faba ('böna'), kanske för att släkten Fabia odlade bönor; en annan tolkning ser det som en ortsbeteckning, 'från Fabiae'. Formen spreds genom den tidiga kyrkan, framför allt genom påven Fabianus, och har använts i Sverige sedan medeltiden.

Betydelse

Möjligen 'bönodlare' eller 'från Fabiae' — av det romerska Fabius. Betydelsen är omdiskuterad.

Kulturella referenser

Påven Fabianus ledde den romerska kyrkan från 236 och led martyrdöden under kejsar Decius kristendomsförföljelser år 250. Han firar namnsdag den 20 januari tillsammans med Sebastian, och de två romerska martyrerna har sedan medeltiden vördats som ett par sammanknutna helgon med gemensam festdag. Bland svenska bärare märks författaren och socialdemokratiske politikern Fabian Månsson (1872–1938), en fiskarson uppvuxen på Hasslö i Blekinge skärgård som blev riksdagsledamot och flitig folktalare, skrev historiska romaner från medeltiden och 1500-talet och 1932 utnämndes till hedersdoktor vid Uppsala universitet; han föddes passande nog just på Fabiansdagen den 20 januari. Den tyske författaren Erich Kästners roman Fabian (1931) skildrar Berlin under Weimarrepublikens sista år. Namnformsfamiljen omfattar den italienska formen Fabio, den franska Fabien och grundformen Fabius.

Popularitet

Fabian var länge sällsynt i Sverige men har sedan 2000-talet blivit mycket populärt och klättrat stadigt på topplistorna bland nyfödda pojkar. Den klangrika, internationella formen passar väl in i tidens förkärlek för klassiska latinska mansnamn, i sällskap med namn som Felix och Vincent. Namnet uppfattas som både gammaldags och tidlöst modernt på en gång.

Närbesläktade namn

• Fabio
• Fabius
• Fabien