Fanny

Ursprung

Fanny är ursprungligen en engelsk smekform av Frances (Franciska), den feminina motsvarigheten till Franciscus, ytterst av germanskans/latinets francus ('frank, fri'). Till Sverige kom namnet genom skalden Frans Michael Franzén, vars idylliska 'Fannydikter' från sent 1700-tal gjorde formen känd; det äldsta svenska belägget är från 1788. Namnsdagen den 9 februari valdes till Franzéns ära, eftersom han föddes detta datum.

Betydelse

'Den fria' — ytterst av francus ('frank, fri'), via den engelska smekformen av Frances/Franciska.

Kulturella referenser

Den svenska genremålarinnan Fanny Brate (1861–1940) skildrade idylliskt familjeliv och högtider i interiörer som påminner om Carl Larssons, och var en av sekelskiftets skickligaste kvinnliga konstnärer även om hon kom att stå i skuggan av sina manliga kollegor; hennes mest kända verk, Namnsdag (1902) på Nationalmuseum, skildrar just förberedelserna inför en namnsdagsfest. Internationellt hör den tyska kompositören Fanny Mendelssohn (1805–1847), syster till Felix Mendelssohn, till romantikens viktigaste kvinnliga tonsättare med över 450 verk, varav de flesta var opublicerade under hennes livstid. Ingmar Bergmans Oscarsbelönade film Fanny och Alexander (1982) gav namnet förnyad spridning. Namnsdagen den 9 februari delas med Franciska, och namnformsfamiljen omfattar grundformen Frances, den svenska Franciska och den italienska Francesca.

Popularitet

Fanny var länge ovanligt i Sverige men fick en stark renässans från 1980-talet, delvis i kölvattnet av Bergmans film, och hörde under 1990- och 2000-talen till de vanligare flicknamnen. Den korta, vänliga formen passade tidens förkärlek för internationella klassiska namn. I dag är det fortfarande väletablerat men inte längre lika dominerande bland nyfödda.

Närbesläktade namn

• Frances
• Franciska
• Franca