Fredrika

Ursprung

Fredrika är den feminina formen av Fredrik, ytterst av de germanska orden friðu ('fred, skydd') och rík ('mäktig, härskare'), med grundbetydelsen 'den fredliga härskarinnan'. Som självständigt kvinnonamn spreds Fredrika i Sverige under 1700- och 1800-talen, delvis genom de tyska furstehusens inflytande, och knöts tidigt till den bildade societeten.

Betydelse

'Den fredliga härskarinnan' eller 'den som råder genom fred' — feminin form av Fredrik, av germanskans friðu ('fred') och rík ('mäktig').

Kulturella referenser

Fredrika firar namnsdag den 19 september. Den ojämförligt mest kända bäraren är författaren Fredrika Bremer (1801–1865), en av 1800-talets viktigaste svenska romanförfattare och en pionjär för kvinnans frigörelse; hennes roman Hertha (1856) väckte en livlig samhällsdebatt som bidrog till 1858 års reform om myndighet för ogifta kvinnor, och det 1884 grundade Fredrika Bremer-förbundet, Sveriges äldsta kvinnoorganisation, bär hennes namn. Operasångerskan Fredrika Stenhammar (1836–1880), född Andrée, hörde till 1860- och 1870-talens främsta svenska sopraner vid Kungliga Operan och var syster till organisten och tonsättaren Elfrida Andrée; passande nog föddes hon just på Fredrikadagen den 19 september. Namnformsfamiljen omfattar den maskulina grundformen Fredrik, den tyska Friederike och den vanliga kortformen Frida.

Popularitet

Fredrika var vanligt i Sverige under 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 men blev därefter mindre brukat bland nyfödda. Under 2000- och 2010-talen har det fått en mild renässans bland föräldrar med smak för klassiska, något högtidliga kvinnonamn med kulturhistorisk tyngd. Den korta formen Frida har under samma tid vunnit en egen, betydligt större popularitet.

Närbesläktade namn

• Frederika
• Frida
• Friederike