Fritiof

Ursprung

Fritiof är ett fornnordiskt mansnamn, sammansatt av friðr ('fred') och þjófr ('tjuv'), och kan ordagrant tolkas som 'fredstjuven' eller 'den som tar freden'. Namnet är känt från den fornisländska Friðþjófs saga och fördes in i svenskt allmänt medvetande genom Esaias Tegnérs versepos Frithiofs saga (1825). Stavningen växlar mellan Fritiof, Frithiof och Fritjof, där h-formerna tydligast speglar det fornnordiska ursprunget. I almanackan firar Fritiof namnsdag den 18 februari tillsammans med Frida.

Betydelse

'Fredens tjuv' eller 'den som tar freden' — av fornnordiskans friðr ('fred') och þjófr ('tjuv'). Den något paradoxala betydelsen anses spegla en hjältegestalt snarare än en bokstavlig tjuv.

Kulturella referenser

Namnets ställning i svensk kultur vilar framför allt på Esaias Tegnérs versepos Frithiofs saga (1825), byggt på en fornisländsk saga om hjälten Frithiof och hans kärlek till Ingeborg, kung Beles dotter. Verket blev ett av 1800-talets mest spridda svenska diktverk och översattes till en rad europeiska språk. Bland verkliga svenska bärare märks författaren och juristen Fritiof Nilsson Piraten (1895–1972), en av landets stora berättare i skröna-traditionen, vars debutroman Bombi Bitt och jag (1932) blev en stor framgång. Fysiologen Alarik Frithiof Holmgren (1831–1897) blev 1864 Sveriges förste professor i fysiologi och vann internationellt rykte genom sina studier av färgblindhet, bland annat den så kallade ullgarnsmetoden. Namnformsfamiljen omfattar stavningarna Frithiof, Frithjof och Fritjof.

Popularitet

Fritiof var som mest brukat i Sverige under 1800-talet, buret fram av den enorma populariteten hos Tegnérs diktning. Därefter blev det allt sällsyntare och är i dag mycket ovanligt bland nyfödda. Det uppfattas som ett klassiskt, litterärt präglat mansnamn med tydlig fornnordisk och nationalromantisk klang, och bärs numera oftast som ett medvetet traditions- eller släktval.

Närbesläktade namn

• Frithjof
• Fritjof