Gisela

Ursprung

Gisela är ett germanskt kvinnonamn bildat till gisil ('pant, gisslan'), ett ord som ursprungligen syftade på de högättade personer som under tidig medeltid utväxlades som politisk gisslan mellan riken och därför uppfattades som ett tecken på förnäm börd. Namnet var spritt bland den tyska och frankiska adeln under medeltiden och kom till Sverige först på 1700-talet, men fick allmännare spridning först under 1900-talets senare hälft. Besläktade former i samma namnfamilj är den franska Giselle och den äldre Gisla.

Betydelse

'Pant' eller 'gisslan' — av germanskans gisil; ordet bar en hedrande innebörd av högättad börd snarare än fångenskap.

Kulturella referenser

Gisela av Bayern (cirka 985–1065) blev genom sitt giftermål med Stefan I Ungerns första drottning och deltog i landets kristnande; efter makens död drog hon sig tillbaka till klostret i Passau och saligförklarades 1975. I Sverige märks konstnären och donatorn Gisela Trapp (1873–1958), barnboksillustratör och en av Helsingborgs stora donatorer, som 1918 skänkte Fredriksdal med omgivande mark till staden för att inrättas som friluftsmuseum, vilket alltjämt bevaras. Adolphe Adams romantiska balett Giselle (1841) hör till den klassiska balettens mest spelade verk och bygger på samma namnfamilj. Namnet var länge sällsynt i landet och förknippades med tysk och centraleuropeisk namntradition. Namnsdag firas den 4 september.

Popularitet

Gisela var måttligt populärt i Sverige under 1900-talets mitt, ofta i familjer med tysk anknytning. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förekommer som ett klassiskt val med en distinkt centraleuropeisk klangbotten.

Närbesläktade namn

• Giselle
• Gisla
• Gisele