Gunhild

Ursprung

Gunhild är ett fornnordiskt kvinnonamn sammansatt av gunn ('strid, kamp') och hildr ('strid'), en dubbel stridsbeteckning som är typisk för de äldsta nordiska kvinnonamnen och som tolkades som en hederbeteckning för en sköldmö. Namnet hör till den stora grupp nordiska kvinnonamn som bildats med stridsförleden gunn och har använts i Sverige sedan medeltiden. Ur Gunhild har den svenska folkliga namnskatten utvecklat de utvidgade och förkortade formerna Gunilla, Gunnel och Gun, som alla hör till samma fornnordiska gunn-stam.

Betydelse

'Strid på strid' eller 'sköldmö' — av de fornnordiska leden gunn ('strid') och hildr ('strid'); båda lederna betyder strid, ett vanligt sätt att förstärka en krigerisk innebörd.

Kulturella referenser

Bland kända svenska bärare märks Gunhild Kyle (1921–2016), som den 8 mars 1984 utnämndes till Sveriges första professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet; hennes forskning om den svenska flickskolan och de kvinnliga industriarbeterskorna lade grunden för senare genusvetenskap. Författaren, översättaren och fredsaktivisten Gunhild Tegen (1889–1970) utgav 1945 dokumentsamlingen De dödsdömda vittna, byggd på vittnesmål från överlevande ur koncentrationslägren. Den långa, klassiska formen har en stark fornnordisk klangbotten och knyter an till hjältediktningens sköldmögestalter. Gunhild delar namnsdag den 30 januari med den besläktade och utvidgade formen Gunilla.

Popularitet

Gunhild var vanligt i Sverige under 1900-talets förra hälft och hörde då till de klassiska nordiska kvinnonamnen. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förekommer som ett medvetet historiskt val bland föräldrar med smak för fornnordiska namn, och förblir ett tydligt igenkännbart namn som starkt förknippas med kvinnor födda under förra seklet och med den gamla nordiska namntraditionen.

Närbesläktade namn

• Gunilla
• Gunborg
• Hild