Hedvig

Ursprung

Hedvig är ett germanskt kvinnonamn sammansatt av hadu ('strid') och wīg ('strid, kamp') — en dubbel stridsbeteckning av den typ som är vanlig bland äldre germanska kvinnonamn. Namnet spreds i Europa genom flera medeltida helgon och furstinnor, bland dem den heliga Hedvig av Schlesien (1174–1243). Till Norden kom det under medeltiden och lever vid sidan av den korta formen Hedda och de kontinentala formerna Hadewig och Jadwiga.

Betydelse

'Strid på strid' eller 'kämpande kvinna' — av hadu och wīg, båda med betydelsen 'strid'.

Kulturella referenser

Den polska regenten Hedvig (Jadwiga, 1373/74–1399) kröntes 1384 till Polens kung — landet saknade lag för en kvinnlig monark — och helgonförklarades 1997. I svensk historia märks änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636–1715), Karl X Gustavs hustru, förmyndarregent för den minderårige Karl XI och sin tids främsta slottsbyggare, som lät påbörja Drottningholms slott; Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm bär hennes namn. Skalden Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763) hörde till de första yrkesverksamma kvinnliga författarna i Sverige och var en central gestalt i det litterära sällskapet Tankebyggarorden samt en föregångare för svensk kvinnolyrik. Namnsdag firas den 15 oktober, som Hedvig delar med Hillevi.

Popularitet

Hedvig har under 2000- och 2010-talen vuxit stadigt på topplistorna och hör i dag till de återkomna klassiska flicknamnen bland nyfödda. Den klangrika gammaldags formen passar väl tidens smak för historiska namn och har gjort Hedvig till en av den klassiska namnrenässansens tydliga favoriter, ofta vald av föräldrar med smak för traditionella svenska namn.

Närbesläktade namn

• Hedda
• Hadewig
• Jadwiga