Hilding

Ursprung

Hilding är ett nordiskt mansnamn, identiskt med det fornvästnordiska hildingr ('hövding, furste'), bildat till hildr ('strid, kamp'). Ordet var ursprungligen en poetisk benämning på en härförare och togs i bruk som dopnamn först i nyare tid. Avgörande för spridningen blev Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1825), där Hilding är den trofaste fosterfar som uppfostrar hjälten Frithiof och kungadottern Ingeborg; genom diktverkets stora popularitet under 1800-talet blev namnet känt och vanligt i Sverige, där det är belagt sedan 1842. Hilding bygger på samma fornnordiska hildr-led som kvinnonamnen Hilda, Hildur och Hildegard.

Betydelse

'Hövding', 'furste' eller 'kämpe' — av fornvästnordiskans hildingr, en poetisk benämning på en härförare, ytterst bildad till hildr ('strid, kamp').

Kulturella referenser

Tonsättaren Hilding Rosenberg (1892–1985) räknas till 1900-talets främsta svenska kompositörer och till den tidiga modernismens portalgestalter; han skrev åtta symfonier och tolv stråkkvartetter och var som lärare en fadersgestalt för den generation modernister — bland andra Karl-Birger Blomdahl, Sven-Erik Bäck och Ingvar Lidholm — som präglade svenskt musikliv efter andra världskriget. Politikern Hilding Hagberg (1899–1993), gruvarbetare från Malmberget, var ledare för Sveriges kommunistiska parti 1951–1964 och mångårig riksdagsledamot, en av efterkrigstidens mest profilerade kommunister. Namnets litterära förebild är fosterfadern Hilding i Tegnérs Frithiofs saga. Hilding har namnsdag den 21 februari.

Popularitet

Vanligt i Sverige under 1900-talets första decennier, med en stark period kring 1900–1929, då Hilding hörde till de gängse mansnamnen. Därefter blev namnet länge sällsynt bland nyfödda, men sedan 2010-talet har Hilding upplevt en tydlig renässans bland föräldrar med smak för korta, klassiska nordiska mansnamn och hör åter till de stigande pojknamnen.

Närbesläktade namn

• Hjalmar
• Hild