Hildur

Ursprung

Hildur är en nordisk, ursprungligen isländsk form bildad till det fornnordiska hildr ('strid, kamp'), samma ord som ingår som för- och efterled i en lång rad germanska kvinnonamn. Till skillnad från kortformen Hilda har Hildur bevarat den fornnordiska nominativändelsen -ur och uppfattas därför som ett särskilt ålderdomligt och genuint nordiskt namn. I fornnordisk mytologi bärs namnet Hildr av en av valkyriorna, vilket gett förleden en krigisk klangbotten. Hildur hör till samma breda hild-namnfamilj som Hilda, Hildegard och Mathilda och delar namnsdag den 18 januari med kortformen Hilda.

Betydelse

'Strid' eller 'kamp' — av fornnordiskans hildr; i mytologin också namnet på valkyrian Hildr, vilket gett namnet en utpräglat krigisk klangbotten.

Kulturella referenser

Författaren Hildur Dixelius (1879–1969) hörde under 1920-talet till Sveriges mest lästa romanförfattare; hennes trilogi Prästdottern (1919), Prästdotterns son (1921) och Sonsonen (1922) skildrar generationer av norrländskt landsbygdsliv och översattes till flera språk under namnet Sara-Alelia. Hildur Nygren (1896–1962) var folkskollärarinna och socialdemokratisk politiker och blev 1951 ecklesiastikminister — Sveriges andra kvinnliga statsråd genom tiderna. Hildur Sandberg (1881–1904), kallad 'Lejoninnan från Lund', var en uppmärksammad ung studentpolitiker och radikal i sekelskiftets Lund. Hildur har namnsdag den 18 januari, samma dag som den besläktade kortformen Hilda.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, då Hildur hörde till de typiska kvinnonamnen. Därefter blev namnet länge sällsynt bland nyfödda, men sedan 2010-talet har Hildur upplevt en mild renässans bland föräldrar med smak för korta, ålderdomliga och tydligt fornnordiska flicknamn, i samma stil som Hilda, Hedda och Sigrid.

Närbesläktade namn

• Hilda
• Hilde