Hildur

Ursprung

Hildur är en nordisk, ursprungligen isländsk form bildad till det fornnordiska hildr ('strid, kamp'), samma ord som ingår som för- och efterled i en lång rad germanska kvinnonamn. Till skillnad från kortformen Hilda har Hildur bevarat den fornnordiska nominativändelsen -ur och uppfattas därför som ett särskilt ålderdomligt och genuint nordiskt namn. I fornnordisk mytologi bärs namnet Hildr av en av valkyriorna, vilket gett förleden en krigisk klangbotten. Hildur hör till samma breda hild-namnfamilj som Hilda, Hildegard och Mathilda och delar namnsdag den 18 januari med kortformen Hilda.

Betydelse

'Strid' eller 'kamp', av fornnordiskans hildr; i mytologin också namnet på valkyrian Hildr, vilket gett namnet en utpräglat krigisk klangbotten.

Kulturella referenser

Författaren Hildur Dixelius (1879–1969) hörde under 1920-talet till Sveriges mest lästa romanförfattare; hennes trilogi Prästdottern (1919), Prästdotterns son (1921) och Sonsonen (1922) skildrar generationer av norrländskt landsbygdsliv och översattes till flera språk under namnet Sara-Alelia. Hildur Nygren (1896–1962) var folkskollärarinna och socialdemokratisk politiker och blev 1951 ecklesiastikminister, Sveriges andra kvinnliga statsråd genom tiderna. Hildur Sandberg (1881–1904), kallad 'Lejoninnan från Lund', var en uppmärksammad ung studentpolitiker och radikal i sekelskiftets Lund. Hildur har namnsdag den 18 januari, samma dag som den besläktade kortformen Hilda.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, då Hildur hörde till de typiska kvinnonamnen. Därefter blev namnet länge sällsynt bland nyfödda, men sedan 2010-talet har Hildur upplevt en mild renässans bland föräldrar med smak för korta, ålderdomliga och tydligt fornnordiska flicknamn, i samma stil som Hilda, Hedda och Sigrid.

Närbesläktade namn

• Hilda
• Hilde