Judit

Ursprung

Judit kommer från hebreiskans Yehudit, med betydelsen 'judisk kvinna' eller 'kvinna från Juda'. I Gamla testamentet bärs namnet kort av en av Esaus hustrur, men mest känd är gestalten i den apokryfiska Judits bok, där hjältinnan Judit räddar sitt folk genom att halshugga den assyriske härföraren Holofernes. Genom Bibeln och medeltidens kalender spreds namnet i Europa, och i Sverige står formen Judit vid sidan av den internationella stavningen Judith.

Betydelse

'Judisk kvinna' eller 'kvinna från Juda' — av hebreiskans Yehudit; ibland också tolkat som 'den prisade'.

Kulturella referenser

Berättelsen om Judit och Holofernes hör till Gamla testamentets apokryfer och har som sinnebild för kvinnligt mod inspirerat otaliga konstverk, bland dem Caravaggios och Artemisia Gentileschis dramatiska 1600-talsmålningar. Som drottning bars namnet av Judith av Bayern (död 843), Karl den stores son Ludvig den frommes andra gemål och mor till Karl den skallige, en av den karolingiska tidens mäktigaste kvinnor. Bland nutida bärare är schackstormästaren Judit Polgár (född 1976) den mest kända; hon räknas som den starkaste kvinnliga schackspelaren genom tiderna, blev 1991 vid femton års ålder dåtidens yngsta stormästare och har besegrat flera regerande och tidigare världsmästare.

Popularitet

Judit var som vanligast bland svenska kvinnor kring 1900-talets mitt men är i dag mindre vanligt bland nyfödda, även om det består som ett klassiskt bibliskt flicknamn. Namnsdagen firas den 13 juli tillsammans med Joel. Till samma namnfamilj hör den internationella stavningen Judith, smekformen Judy och den hebreiska grundformen Yehudit.

Närbesläktade namn

• Judith
• Judy
• Yehudit