Konstantin

Ursprung

Konstantin kommer från det latinska Constantinus, en avledning av constans ('beständig, ståndaktig'), ytterst av con- ('med') och stare ('stå'). Namnet bars av den romerske kejsaren Konstantin den store och därefter av en lång rad romerska och bysantinska kejsare samt grekiska kungar, vilket gjorde det till ett av det kristna Europas mest prestigefyllda härskarnamn. I Sverige återinfördes den kortare formen Konstantin i almanackan 1901 och har sedan dess varit ovanlig men stadigt förekommande.

Betydelse

'Den beständige' eller 'den ståndaktige' — av latinets constans ('stå fast').

Kulturella referenser

Namnsdagen den 21 maj firas till minne av kejsar Konstantin den store (död 337), som genom ediktet i Milano 313 gav kristendomen laglig ställning i Romarriket och anlade den nya huvudstaden Konstantinopel. Bland senare bärare märks den ryske skådespelaren och teaterledaren Konstantin Stanislavskij (1863–1938), medgrundare av Konstnärliga teatern i Moskva och upphovsman till den inflytelserika skådespelarmetod som ännu lärs ut vid scenskolor världen över, samt rymdfartens pionjär Konstantin Tsiolkovskij (1857–1935), som tidigt formulerade de matematiska principerna för raketdrift och flerstegsraketer. Också den siste bysantinske kejsaren Konstantin XI Palaiologos (1404–1453), som stupade vid Konstantinopels fall, bar namnet — en symbolladdad gestalt i det östromerska rikets historia.

Popularitet

Konstantin har aldrig hört till de vanliga svenska pojknamnen utan förekommer sparsamt, ofta i familjer med rysk, grekisk eller östeuropeisk anknytning där namnet har djupa historiska rötter. Namnsdagen firas den 21 maj tillsammans med Conny. Till samma namnfamilj hör stavningen Constantin, den grekiska formen Konstantinos och kortformen Konsta.

Närbesläktade namn

• Constantin
• Konsta
• Konstantinos