Ludvig

Ursprung

Ludvig är en germansk-nordisk form av det frankiska Hludwig (latiniserat Ludovicus), sammansatt av hlud ('hörd, berömd') och wig ('strid, kamp'). Namnet bars av en rad frankiska och franska kungar i formen Louis och spreds över Europa genom deras prestige; till svenskan kom den germansk-tyska gestalten Ludvig, parallellt med den tyska formen Ludwig och den franska Louis. I Sverige har det använts som dopnamn sedan 1600-talet och uppfattas i dag som ett klassiskt mansnamn med kunglig och kontinental klangbotten. Det knyts också till den inhemska kortformen Love.

Betydelse

'Den berömde krigaren' eller 'berömd i strid' — av germanskans hlud ('berömd') och wig ('strid').

Kulturella referenser

Internationellt bärs namnet av en lång rad franska kungar i formen Louis, från Ludvig den helige (Ludvig IX) till Ludvig XVI, och i den tyska formen Ludwig av tonsättaren Ludwig van Beethoven (1770–1827). Bland svenska bärare märks industrimannen Ludvig Nobel (1831–1888), bror till Alfred Nobel, som byggde upp oljebolaget Branobel och lät konstruera ett av världens första oljefartyg, Zoroaster. Författaren och journalisten Ludvig "Lubbe" Nordström (1882–1942) skildrade sin hemstad Härnösand under namnet Öbacka och väckte stor uppmärksamhet med radioreportaget Lort-Sverige (1938), som avslöjade den svenska landsbygdens usla bostadsförhållanden och utlöste en livlig pressdebatt i det tidiga folkhemmet. Namnsdagen infaller den 2 oktober.

Popularitet

Ludvig var länge ett relativt ovanligt namn i Sverige men har sedan 2000-talet fått ett tydligt uppsving och hör numera till de populärare pojknamnen bland nyfödda. Den klangrika klassiska formen, med sin kungliga och europeiska bakgrund, passar väl in i tidens förkärlek för längre traditionsnamn som samtidigt kan kortas till ett ledigt tilltalsnamn som Ludde.

Närbesläktade namn

• Louis
• Ludwig
• Love
• Ludo