Maurits

Ursprung

Maurits är en nordisk-tysk variant av det latinska Mauritius, en avledning av Maurus ('mor', det vill säga 'från Mauretanien' eller 'mörkhyad'). Namnet spreds genom kulten av helgonet Mauritius, ledare för den thebaiska legionen, och blev under medeltiden ett furste- och adelsnamn i flera europeiska länder. Till samma namnfamilj hör den tysk-österrikiska formen Moritz, stavningen Mauritz samt den franska Maurice och den italienska Maurizio. I svenska almanackan har Maurits namnsdag den 22 september, samma dag som Moritz och helgonet Mauritius festdag.

Betydelse

'Från Mauretanien' eller 'den mörkhyade' — av latinets Maurus, ytterst en beteckning för folk från det romerska Mauretanien i nordvästra Afrika.

Kulturella referenser

Helgonet Mauritius, enligt traditionen egyptisk ledare för den kristna thebaiska legionen, ska ha lidit martyrdöden omkring år 287 vid Agaunum i nuvarande Schweiz sedan legionen vägrat förfölja sina trosfränder; orten bär i dag hans namn (Saint-Maurice), liksom kurorten Sankt Moritz. Den nederländske fältherren och statshållaren Maurits van Oranje (1567–1625) organiserade upproret mot Spanien till en framgångsrik och modern krigföring och räknas som en av sin tids främsta militära strateger. Bland bärare med svensk anknytning märks filmregissören Mauritz Stiller (1883–1928), som i stumfilmen Gösta Berlings saga (1924) gav Greta Garbo hennes genombrott, samt grafikern Maurits Cornelis Escher (1898–1972), känd för sina omöjliga, matematiskt uppbyggda bildvärldar.

Popularitet

Maurits var som vanligast i Sverige under 1800-talets slut och 1900-talets första hälft, ofta i adliga eller borgerliga släkter med kontinental anknytning. Bland nyfödda är namnet i dag sällsynt men förekommer alltjämt som ett klassiskt val med europeisk, något aristokratisk prägel, nära förbundet med sidoformerna Mauritz och Moritz.

Närbesläktade namn

• Mauritz
• Maurice
• Moritz