Ragnar

Ursprung

Ragnar är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av förleden Ragn- (av fornnordiskans regin 'rådande makter, råd, beslut') och en flertydig efterled -ar, som vanligen härleds ur en äldre led med betydelsen 'krigare, härförare'. Namnet är belagt redan på vikingatida runstenar och var vanligt under medeltiden, särskilt i Götaland. Det kom därefter ur bruk men återupplivades under 1800-talets nordiska namnrenässans. Ragnar delar namnsdag med Ragna den 1 oktober.

Betydelse

'Den som råder med makt' eller 'gudarnas krigare' — av regin ('rådande makter, råd') och en efterled som tolkats som 'krigare'.

Kulturella referenser

Den sägenomspunne vikingahövdingen Ragnar Lodbrok hör till den nordiska sagolitteraturens mest kända gestalter och fick förnyad ryktbarhet genom tv-serien Vikings (2013–2020). Bland svenska bärare märks arkitekten Ragnar Östberg (1866–1945), som ritade Stockholms stadshus med dess 106 meter höga torn, invigt 1923 och ett av nationalromantikens främsta byggnadsverk samt platsen för Nobelfestens bankett. Kemisten Ragnar Sohlman (1870–1948) var Alfred Nobels testamentsexekutor och en av grundarna av Nobelstiftelsen 1900, och såg till att Nobelprisen kunde delas ut i enlighet med testamentet. Till namnfamiljen hör kvinnoformen Ragnhild och de besläktade Ragnvald och Ragna, alla bildade till samma fornnordiska Ragn-led.

Popularitet

Ragnar var mycket vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft, ungefär 1900–1939, och uppfattades länge som ett robust, gammaldags mansnamn. Det blev därefter sällsynt bland nyfödda men har sedan 2010-talet upplevt en tydlig renässans bland föräldrar med smak för korta, kraftfulla fornnordiska namn. Den distinkta formen har en omisskännligt nordisk prägel.

Närbesläktade namn

• Ragner
• Reiner
• Ragnvald