Salomon

Ursprung

Salomon kommer från hebreiskans Shelomō, bildat till roten shalom ('fred, frid, välgång'), med betydelsen ungefär 'den fredlige'. I Gamla testamentet bärs namnet av kung Davids och Batsebas son, Israels tredje kung, som lät uppföra det första templet i Jerusalem. Till Norden nådde namnet genom den grekiska formen Salomon/Solomon och är belagt i svenska källor sedan 1276. Det blev särskilt spritt i Norrland, där dialektala former som Salmon och Salmo förekom. Salomon delar namnsdag med David den 25 juni.

Betydelse

'Den fredlige' eller 'fredsfursten' — av hebreiskans Shelomō, bildat till roten shalom ('fred, frid').

Kulturella referenser

I Gamla testamentet framställs kung Salomon som en vis härskare, känd för domen mellan de två mödrarna och som traditionell upphovsman till Höga visan och delar av vishetslitteraturen; han lät bygga det första templet i Jerusalem. Den mest kända svenska bäraren är ingenjören och polarforskaren Salomon August Andrée (1854–1897), född i Gränna, som 1897 startade sin ödesdigra färd mot Nordpolen i vätgasballongen Örnen tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel; expeditionen förolyckades på isen och deltagarnas kvarlevor återfanns först 1930 på Vitön. Barnläkaren och författaren Salomon Schulman (1947–2024), född i Malmö av polska föräldrar som överlevt Förintelsen, var en framstående förmedlare av jiddischkultur i Sverige och utgav bland annat Jiddischland (1996). Till namnfamiljen hör den internationella formen Solomon och den arabiska Salman.

Popularitet

Salomon var som vanligast i Sverige under 1900-talets första kvartssekel, ungefär 1900–1924, och hade då särskild spridning i Norrland. Som tilltalsnamn har det aldrig hört till de vanligaste, men det bärs alltjämt med en tydlig biblisk klangbotten. I dag är det sällsynt bland nyfödda och förekommer oftare som mellannamn med religiös och historisk anstrykning.

Närbesläktade namn

• Solomon
• Salman
• Salla