Salomon

Ursprung

Salomon kommer från hebreiskans Shelomō, bildat till roten shalom ('fred, frid, välgång'), med betydelsen ungefär 'den fredlige'. I Gamla testamentet bärs namnet av kung Davids och Batsebas son, Israels tredje kung, som lät uppföra det första templet i Jerusalem. Till Norden nådde namnet genom den grekiska formen Salomon/Solomon och är belagt i svenska källor sedan 1276. Det blev särskilt spritt i Norrland, där dialektala former som Salmon och Salmo förekom. Salomon delar namnsdag med David den 25 juni.

Betydelse

'Den fredlige' eller 'fredsfursten', av hebreiskans Shelomō, bildat till roten shalom ('fred, frid').

Kulturella referenser

I Gamla testamentet framställs kung Salomon som en vis härskare, känd för domen mellan de två mödrarna och som traditionell upphovsman till Höga visan och delar av vishetslitteraturen; han lät bygga det första templet i Jerusalem. Den mest kända svenska bäraren är ingenjören och polarforskaren Salomon August Andrée (1854–1897), född i Gränna, som 1897 startade sin ödesdigra färd mot Nordpolen i vätgasballongen Örnen tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel; expeditionen förolyckades på isen och deltagarnas kvarlevor återfanns först 1930 på Vitön. Barnläkaren och författaren Salomon Schulman (1947–2024), född i Malmö av polska föräldrar som överlevt Förintelsen, var en framstående förmedlare av jiddischkultur i Sverige och utgav bland annat Jiddischland (1996). Till namnfamiljen hör den internationella formen Solomon och den arabiska Salman.

Popularitet

Salomon var som vanligast i Sverige under 1900-talets första kvartssekel, ungefär 1900–1924, och hade då särskild spridning i Norrland. Som tilltalsnamn har det aldrig hört till de vanligaste, men det bärs alltjämt med en tydlig biblisk klangbotten. I dag är det sällsynt bland nyfödda och förekommer oftare som mellannamn med religiös och historisk anstrykning.

Närbesläktade namn

• Solomon
• Salman
• Salla