Seved

Ursprung

Seved är ett fornnordiskt mansnamn som går tillbaka på fornsvenskans Sighvidh, sammansatt av sig- ('seger') och -vidh ('skog' eller 'träd'). Den äldre formen Sigvid ombildades under 1400-talet till Seved, och namnet är belagt redan i runinskrifter i formen siguiþr. Det hör till Sveriges gamla inhemska namnskatt och togs 1901 in i almanackan tillsammans med en rad andra fornnordiska namn, utan att någonsin bli riktigt vanligt. Seved delar namnsdag med Botvid den 28 juli och hör till samma namnfamilj som den äldre formen Sigvid.

Betydelse

'Segerns skog' eller 'segerträd' — av fornsvenskans sig- ('seger') och -vidh ('skog, träd').

Kulturella referenser

Den mest namnkunniga bäraren är läkaren Seved Ribbing (1845–1921), professor i praktisk medicin vid Lunds universitet och universitetets rektor 1904–1907. Vid sidan av sin kliniska gärning blev han känd för skriften Om den sexuela hygienen och några af dess etiska konseqvenser (1888), ett av tidens mest spridda verk i ämnet, där han förespråkade återhållsamhet. Han var en uppskattad och folkkär läkare i Lund som ofta behandlade fattiga utan ersättning, och låg tillsammans med hustrun Maria bakom det Ribbingska sjukhemmet i staden. Den korta, kärva fornnordiska formen, nära förbunden med den äldre stavningen Sigvid, har gett namnet en tydligt ålderdomlig och inhemsk prägel.

Popularitet

Seved var aldrig något vanligt namn men hade en blygsam topp under 1920- och 1930-talen. I dag är det mycket sällsynt bland nyfödda och bärs nästan uteslutande av en äldre generation. Den fornnordiska formen lever vidare främst som ett klassiskt och ovanligt val med stark koppling till den gamla svenska namnskatten.

Närbesläktade namn

• Sigvid
• Sevde