Sigrid

Ursprung

Sigrid är ett fornnordiskt kvinnonamn sammansatt av sigr ('seger') och fríðr ('vacker, skön'). Den fornvästnordiska formen Sigríðr förekommer redan på vikingatida runstenar, och namnet hör till den gamla nordiska namnskatten. Som dopnamn har det burits i Sverige genom hela medeltiden och in i modern tid. Till samma namnfamilj hör kortformen Siri och de besläktade sig-namnen som Signe och Sigrun. Sigrid delar namnsdag med Siri den 15 september.

Betydelse

'Den vackra segern' eller 'segerskön' — av fornnordiskans sigr ('seger') och fríðr ('vacker').

Kulturella referenser

I den fornnordiska sagolitteraturen möter Sigrid Storråda, enligt de isländska sagorna gift med Erik Segersäll och mor till Olof Skötkonung; hennes historiska existens har dock varit omdebatterad sedan 1800-talet och betraktas i dag av många forskare som osäker, eftersom uppgifterna nedtecknades långt efter den tid de skildrar. Bland säkra svenska bärare märks konstnären Sigrid Hjertén (1885–1948), en av den svenska modernismens främsta namn, känd för sitt expressiva färgmåleri och sina år som elev till Henri Matisse; hon var gift med målaren Isaac Grünewald och deltog under sin livstid i drygt hundra utställningar. Författaren Sigrid Combüchen (född 1942) tilldelades Augustpriset 2010 för romanen Spill och fick sitt stora genombrott redan med Byron (1988). Den korta, klangrika fornnordiska formen har en stark klassisk prestige.

Popularitet

Sigrid var vanligt kring förra sekelskiftet, föll därefter tillbaka, men har sedan 2010-talet upplevt en kraftig renässans och klättrat högt på topplistorna för nyfödda flickor. Namnet förenar därmed en historisk, fornnordisk förankring med en tydligt samtida popularitet, och den klangrika formen passar väl tidens förkärlek för nordiska klassiker.

Närbesläktade namn

• Siri
• Sissela
• Sigga