Sune

Ursprung

Sune är ett gammalt nordiskt mansnamn, en avledning av fornsvenskans sun ('son'). Det är belagt redan i runinskrifter i formen suni och hör till den gamla inhemska namnskatten, särskilt i södra Sverige, där sidoformerna Sone och Såne länge levde kvar. Namnet har alltså inget med väderstrecket söder att göra, som det ibland felaktigt sammankopplats med. Den korta, mjuka formen har en utpräglat nordisk klangbotten. Namnsdag firas den 29 november, delad med Sonne och Sonny.

Betydelse

'Son' — en avledning av fornsvenskans sun ('son'). Den ibland framförda kopplingen till ordet för 'söder' saknar grund.

Kulturella referenser

För många svenskar är namnet i dag oupplösligt förbundet med Anders Jacobssons och Sören Olssons bokserie om den ständigt fantiserande pojken Sune, som inleddes med Sagan om Sune (1984) och blivit en av den moderna barn- och ungdomslitteraturens största framgångar med en lång rad böcker, tv-serier och filmer. En tyngre historisk bärare är biokemisten Sune Bergström (1916–2004), professor vid Karolinska Institutet och Nobelstiftelsens ordförande, som tillsammans med Bengt Samuelsson och britten John Vane fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982 för upptäckter om prostaglandinerna. Hans son är evolutionsgenetikern och nobelpristagaren Svante Pääbo, vilket gör Sune till ett av få namn förbundna med två generationers Nobelpris.

Popularitet

Sune var som vanligast i Sverige under 1930- till 1940-talen och bärs i dag av en äldre generation. Bland nyfödda blev namnet länge sällsynt, men har på senare år setts som ett av de korta, lite gammaldags mansnamn som kan locka föräldrar med smak för nordiska klassiker — inte sällan med en lätt humoristisk anstrykning genom Sune-böckernas populära huvudperson.

Närbesläktade namn

• Soni
• Sunny