Teodora

Ursprung

Teodora är den feminina formen av Teodor, av grekiskans Theodóra, sammansatt av theós ('Gud') och dóron ('gåva'), med den genomskinliga betydelsen 'Guds gåva'. Namnet bars av flera bysantinska kejsarinnor och tidiga helgon och spreds via den grekisk-bysantinska och senare den europeiska traditionen. I Sverige är det belagt sedan 1600-talet men har alltid varit ovanligt. Teodora delar namnsdag med den maskulina formen Teodor den 9 november. Till samma namnfamilj hör stavningen Theodora, kortformen Dora och den maskulina Teodor.

Betydelse

'Guds gåva' — feminin form av Teodor, av grekiskans theós ('Gud') och dóron ('gåva').

Kulturella referenser

Den i särklass mest kända bäraren är den bysantinska kejsarinnan Theodora (cirka 500–548), gift med kejsar Justinianus I. Enligt samtida källor var hon dotter till en björnskötare vid hippodromen och försörjde sig i unga år som skådespelerska innan hon blev en av kejsardömets mäktigaste politiska gestalter och sin makes medregent; hon vördas som helgon inom den ortodoxa kyrkan. Mosaiken som föreställer henne i kyrkan San Vitale i Ravenna hör till den bysantinska konstens mest berömda verk. Namnet bars också av flera tidiga helgon vid namn Theodora. I Sverige har namnet aldrig fått någon bred spridning och saknar någon framträdande inhemsk bärare; det förekommer främst i familjer med slavisk, grekisk eller sydeuropeisk anknytning, där det är desto mer levande.

Popularitet

Teodora har sedan 1990-talet förekommit i blygsam men stadig omfattning i Sverige, ofta i familjer med sydeuropeisk eller slavisk bakgrund där formen är vanlig. Bland inhemska svenska namn hör det till rariteterna, men den klangrika, internationella formen uppfattas som elegant och har en stark europeisk-bysantinsk prestige. Den maskulina formen Teodor är betydligt vanligare och har på senare år haft en stark renässans.

Närbesläktade namn

• Theodora
• Teodor
• Dora