Toini

Ursprung

Toini är ett kvinnonamn av finskt ursprung, vanligen uppfattat som en finsk form av Antonia eller Antoinette, ytterst av det romerska släktnamnet Antonius (av osäkert, troligen etruskiskt ursprung). Namnet förknippas särskilt med författaren Zacharias Topelius, som gav sina döttrar namnen Aino ('den enda') och Toini, där Toini kan tolkas som 'den andra' efter ordet toinen. Som dopnamn är det belagt i Sverige sedan 1890-talet och var som mest använt under mellankrigstiden. Toini delar namnsdag med Antonia den 17 oktober och hör till samma namnfamilj som Antonia, Antoinette och Toni.

Betydelse

Av osäkert ursprung — vanligen tolkat som en finsk form av Antonia/Antoinette, men i Topelius bruk anknutet till 'den andra'.

Kulturella referenser

Den mest namnkunniga svenska bäraren är längdskidåkerskan Toini Gustafsson Rönnlund (född 1938), en av svensk idrotts stora gestalter. Vid de olympiska vinterspelen i Grenoble 1968 vann hon två guld, på 5 och 10 kilometer, och tog dessutom silver i stafetten, sedan hon redan 1964 erövrat ett OS-silver. Hon tilldelades Holmenkollenmedaljen 1967 och Svenska Dagbladets bragdguld 1968. Namnet bärs i övrigt nästan uteslutande av kvinnor födda under 1900-talets första hälft och har en mjuk, något ålderdomlig klang som i Sverige knyter an både till den finska namnskatten och till mellankrigstidens mode. Den korta, tvåstaviga formen skiljer sig tydligt från de längre Antonia-formerna men räknas etymologiskt till samma krets.

Popularitet

Toini var som vanligast i Sverige under 1920- och 1930-talen, då finskklingande kvinnonamn fick visst fäste, men förekommer i dag mycket sällan bland nyfödda. Namnet bärs framför allt av en äldre generation och har inte fått någon modern renässans. Den distinkta, kärva formen uppfattas som tidstypisk och förknippas för många med skidåkerskan Toini Gustafsson.

Närbesläktade namn

• Tony
• Antonia
• Tone