Verner

Ursprung

Verner är en nordisk form av det germanska Werner (äldre Werinheri), sammansatt av warin ('skydd, värn', ofta knutet till folkstammen varinerna) och heri/hari ('här, krigshär'). Namnet kom till Sverige genom tysk påverkan och spreds särskilt under 1800-talet och 1900-talets början. Den internationella stavningen Werner står vid sidan av den försvenskade Verner, och namnet bygger på samma efterled -her som flera andra germanska mansnamn.

Betydelse

'Den värnande krigaren' eller 'beskyddande härman' — av warin ('värn, skydd') och heri ('krigshär'). Betydelsen är väletablerad; förleden knyts ibland särskilt till det germanska folket varinerna.

Kulturella referenser

Den mest framträdande bäraren är författaren Verner von Heidenstam (1859–1940), som 1916 tilldelades Nobelpriset i litteratur 'såsom ett erkännande av hans betydelse som målsmannen för ett nytt skede i vår vitterhet'. Han slog igenom med diktsamlingen Vallfart och vandringsår (1888), skildrade Karl XII:s tid i prosaverket Karolinerna (1897–98) och invaldes 1912 i Svenska Akademien som landets andre litteraturpristagare efter Selma Lagerlöf. Namnet bärs också av längdskidåkaren Verner Lundström (1901–1983) från Arvidsjaur, som vann Vasaloppet 1930. Den korta, distinkta germanska formen har gett namnet en tydlig prägel av tidigt 1900-tal.

Popularitet

Verner var vanligt i Sverige kring förra sekelskiftet och under 1900-talets första hälft, då författaren Heidenstam stod på höjden av sin ryktbarhet, men har sedan dess blivit sällsynt bland nyfödda. På senare tid har gamla namn av denna typ dock fått en mild renässans. Namnsdag firas den 17 augusti, tillsammans med Valter.

Närbesläktade namn

• Werner
• Verno
• Vern