Honungens dag

Honungens dag firas den 20 augusti och instiftades av Sveriges Biodlares Riksförbund för att lyfta svensk honung, biodling och binas pollinering.

20 augusti 2026

Ett fast datum i skördetid

Honungens dag infaller den 20 augusti varje år och instiftades av Sveriges Biodlares Riksförbund, i dagligt tal kallat Biodlarna. Datumet är medvetet valt. I slutet av augusti har landets biodlare hunnit slunga och bärga årets honungsskörd, och tidpunkten passar därför väl för att lyfta fram både honungen och arbetet bakom den.

Enligt förbundet är syftet med dagen att öka kunskapen om honungens ursprung, dess roll i svensk matkultur och biodlarnas insats för pollinering och biologisk mångfald. Dagen riktar sig till en bred allmänhet och inte bara till biodlare. Genom att samla uppmärksamheten kring ett fast datum vill förbundet göra det lättare för konsumenter att hitta lokal honung och förstå varför bina behövs för att maten ska växa.

Förbundet som står bakom dagen

Bakom Honungens dag står Sveriges Biodlares Riksförbund, som bildades den 1 januari 1920. Förbundet kom till genom en sammanslagning av två äldre organisationer: Sveriges Allmänna Biodlarförening, grundad 1897, och Sveriges Biodlareförening, som startade 1911. Sammanslagningen gav landets biodlare en gemensam riksorganisation.

Förbundet beskriver själv sitt uppdrag i två delar: att göra det som är bra för biodlarna och att göra det som är bra för biodlingen. I dag är Biodlarna en intresseorganisation som samlar biodlare i över 250 lokala biodlarföreningar runt om i landet, fördelade på distrikt. Föreningarna anordnar kurser, sköter gemensamma bigårdar och sprider kunskap om biodling. Det är ofta dessa lokalföreningar som står för de aktiviteter som hålls kring Honungens dag.

Bin, pollinering och maten på bordet

Bin gör långt mer än att producera honung. Åslög Dahl, botaniker och lärare vid Göteborgs universitet, framhåller att både honungsbin och vilda biarter behövs för att vilda växter ska kunna fortplanta sig och för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är alltså inte bara de skötta honungsbina som spelar roll, utan även de vilda bina som lever fritt i naturen. Utan pollinerande insekter skulle skördarna av många grödor sjunka drastiskt.

Pollineringen är alltså en förutsättning för en stor del av den mat vi äter, från frukt och bär till grödor som odlas för fibrer och olja. Honungens dag knyter samman dessa två sidor: den färdiga honungen i burken och det arbete som bina utför ute i landskapet. Att uppmärksamma biodlingen blir därmed också ett sätt att uppmärksamma pollineringens betydelse för både jordbruk och natur, och att påminna om att binas insats sträcker sig långt utanför kupan.

Vad svensk honung är

Honung är en seg eller fast sockerlösning som honungsbin framställer av nektar och pollen. För att få kallas honung får ingenting tillsättas eller tas bort, vilket gör den till en ren naturprodukt. Konsistensen kan skifta från flytande till stelnad beroende på sort och lagring. En enskild bikupa ger i genomsnitt 30–35 kilo honung per år, men mängden varierar med vädret, blomningens intensitet och var kuporna står.

Smaken skiljer sig åt beroende på vilka växter bina har besökt, eftersom olika nektar och pollen ger honungen skilda aromer och färger. En honung som samlats från ljung smakar därför annorlunda än en som samlats i ett landskap med raps eller lind. Åslög Dahl vid Göteborgs universitet pekar också på att honung innehåller mjölksyrabakterier och har antibakteriella egenskaper, och att den skulle kunna användas för att stimulera sårläkning. Svensk honung är dessutom ursprungsmärkt, vilket gör det möjligt för köparen att se var den kommer ifrån.

Så uppmärksammas dagen

Honungens dag uppmärksammas främst lokalt. Biodlarföreningar runt om i landet brukar ordna provsmakningar, öppna bigårdar och visningar där besökare får se kuporna på nära håll och lära sig om binas arbete. Syftet är att göra biodlingen begriplig och att visa var den lokala honungen kommer ifrån.

Förbundsordföranden Monica Selling har lyft fram att den som köper svensk honung samtidigt bidrar till pollineringen av svenska växter och därmed till den biologiska mångfalden. Hon betonar att svensk honung är ursprungsmärkt och består helt av honung, vilket gör den till ett tydligt val för konsumenten. Det enklaste sättet att uppmärksamma dagen är därför att köpa honung från en lokal biodlare och prova olika sorter.

När infaller dagen

Infaller varje år på det fasta datumet den 20 augusti. Datumet valdes för att biodlarna i hela landet då hunnit bärga årets honungsskörd.

Relaterade dagar

Vanliga frågor

När är Honungens dag?
Honungens dag firas den 20 augusti varje år. Den instiftades av Sveriges Biodlares Riksförbund för att uppmärksamma svensk honung, biodling och binas roll för pollineringen.
Varför firas Honungens dag just den 20 augusti?
Datumet valdes för att biodlarna i hela landet vid den tiden hunnit bärga årets honungsskörd. I slutet av augusti är slungningen klar, vilket gör det till en passande tidpunkt att lyfta fram honungen.
Vem ligger bakom Honungens dag?
Bakom dagen står Sveriges Biodlares Riksförbund, i dagligt tal Biodlarna. Förbundet bildades den 1 januari 1920 genom en sammanslagning av två äldre biodlarorganisationer och är intresseorganisation för landets biodlare.
Hur mycket honung ger en bikupa?
En enskild bikupa ger i genomsnitt 30–35 kilo honung per år enligt Göteborgs universitet. Mängden varierar dock med vädret, hur rikligt det blommar och var kuporna är placerade.
Hur kan man uppmärksamma Honungens dag?
Många lokala biodlarföreningar ordnar provsmakningar, öppna bigårdar och visningar. Ett enkelt sätt att delta är att köpa svensk honung från en lokal biodlare, vilket också gynnar pollinering och biologisk mångfald.

Källor

Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.

Ha kalendern i fickan

Öppna i mobilen