Polstjärnan: så hittar du den och varför den visar norr

Var ligger polstjärnan, och hur hittar du den? Polstjärnan står nästan rakt ovanför jordens nordpol på himlen och flyttar sig knappt under natten, medan övriga stjärnor tycks rotera runt den. Ser du den vet du var norr ligger. Den enklaste vägen dit går via Karlavagnen. Här får du metoden steg för steg, varför stjärnans höjd över horisonten avslöjar din latitud, och varför polstjärnan varken alltid har varit eller kommer att förbli just Polaris.

Vad är polstjärnan?

Polstjärnan heter Alfa Ursae Minoris och är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lilla björnen, enligt Svenska Wikipedia. Trots namnet lyser den måttligt. Illustrerad Vetenskap placerar den som den 50:e starkast lysande stjärnan på natthimlen, med en skenbar magnitud kring +2. Det är alltså inte ljusstyrkan som gör den speciell, utan läget.

Avståndet är drygt 400 ljusår, närmare bestämt omkring 434 ljusår. Själva ljuspunkten är dessutom en multipelstjärna med minst fem komponenter, där huvudstjärnan är en så kallad cepheidvariabel som pulserar och ändrar ljusstyrka i en regelbunden takt. För blotta ögat ser du bara en lugn, ensam prick över norr.

Lilla björnen är svagare och svårare att få syn på än grannen Karlavagnen. Dess sju stjärnor bildar en mindre och tunnare "vagn", och i stadsmiljö med ljusföroreningar är det ofta bara Polstjärnan i änden av skaftet som tränger igenom. Det är en av anledningarna till att nästan alla letar sig till polstjärnan via den ljusstarkare Karlavagnen i stället för att försöka hitta hela Lilla björnen direkt.

Så hittar du polstjärnan med Karlavagnen

Karlavagnen är de sju ljusstarka stjärnorna i Stora björnen, ett lätt igenkännligt mönster snarare än en egen stjärnbild. Titta på vagnens framkant, de två stjärnorna som sitter längst från skaftet: Merak och Dubhe. Dra en tänkt linje genom dem och förläng den ungefär fem gånger avståndet mellan de två, så landar du nära Polstjärnan.

Vill du dubbelkolla finns en annan väg. Mät sträckan mellan Dubhe och Alkaid, stjärnan ytterst i skaftet, och lägg av samma avstånd vidare mot norr, för sträckan Dubhe–Alkaid är ungefär lika lång som Dubhe–Polstjärnan. Båda metoderna leder till samma punkt. Och som samma källa konstaterar: "Ser du Polstjärnan så vet du var norr ligger."

Karlavagnen själv flyttar sig under natten och över året. En vinterkväll kan den stå lågt i nordost, en vårkväll högt rakt över norr och en höstkväll på sned nere vid horisonten. Det spelar ingen roll för metoden. Eftersom hela mönstret snurrar runt Polstjärnan pekar Merak och Dubhe alltid mot den, oavsett hur vagnen råkar luta för stunden. Lär du dig greppet en gång fungerar det varje klar natt.

Varför polstjärnan visar norr

Polstjärnan ligger mindre än en grad, omkring 0,7 grader, från himmelspolen enligt Svenska Wikipedia. Himmelspolen är den punkt på himlen som jordens rotationsaxel pekar rakt mot. Eftersom stjärnan sitter så nära den punkten står den i praktiken stilla medan jorden snurrar, och hela stjärnhimlen tycks vrida sig kring den natten igenom. Riktningen rakt under den är norr.

Det finns en detalj som gör polstjärnan till ett verktyg, inte bara en orienteringspunkt. Stjärnans höjd över horisonten är nästan exakt lika med din latitud, mätt i grader. I Stockholm, på knappt 59 grader nord, står den ungefär 59 grader över norra horisonten, medan den i Kiruna kring 68 grader nord klättrar nästan ända upp till 68. Reser du söderut sjunker den, och vid ekvatorn ligger den precis i horisonten. Sjöfarare mätte latitud på det sättet långt innan det fanns instrument som kunde göra det åt dem.

Polstjärnan har inte alltid varit polstjärna

Jordaxeln pekar inte åt samma håll för evigt. Den vobblar långsamt i en rörelse som kallas precession, med en period på ungefär 25 800 år. Under det varvet sveper axelns förlängning över olika delar av himlen, och den stjärna som råkar ligga närmast får rollen som polstjärna.

För drygt 4 000 år sedan var det inte Polaris som markerade norr, utan Thuban i stjärnbilden Draken, som låg som närmast himmelspolen kring 2700 f.Kr. Polaris tar över i vår egen tid och kommer allra närmast polen omkring år 2100, då avståndet kryper under en halv grad. Därefter glider axeln vidare, och om cirka 12 000 år pekar den mot trakten av stjärnan Vega i stället.

Vanliga missuppfattningar

Den mest spridda missuppfattningen är att polstjärnan skulle vara himlens ljusaste stjärna. Det stämmer inte, den ligger först på ungefär femtionde plats. Den klart ljusaste fixstjärnan på vår natthimmel är i stället Sirius i Stora hunden.

Att stjärnan "står helt stilla" är heller inte riktigt sant. Den sitter 0,7 grader från polen och ritar därför en liten cirkel på himlen under dygnet, för litet för att märkas med blotta ögat men mätbart. En tredje vanlig tro är att polstjärnan går att se överallt. På södra halvklotet ligger den under horisonten och syns inte alls, och där finns ingen lika tydlig stjärna rakt över sydpolen att orientera efter.

Vanliga frågor

Vilken stjärnbild tillhör polstjärnan? Lilla björnen, där den är den ljusaste stjärnan. Karlavagnen du använder för att hitta den hör däremot till Stora björnen.

Är polstjärnan samma sak som Nordstjärnan? Ja. Nordstjärnan och Polaris är två namn på samma stjärna, den som står närmast himlens nordpol.

Hur långt bort är polstjärnan? Drygt 400 ljusår, omkring 434 ljusår. Ljuset du ser i kväll lämnade stjärnan på 1500- eller 1600-talet.

Syns polstjärnan hela året i Sverige? Ja. Eftersom den ligger så nära himmelspolen står den uppe över norra horisonten varje klar natt året runt, till skillnad från vinterstjärnbilder som Orion som försvinner på sommaren.

Går polstjärnan att lita på som kompass? Den pekar mot geografiska norr, inte magnetiska, så den har ingen missvisning att korrigera för. Enda kravet är klart väder och fri sikt mot norr.

Sammanfattning

• Polstjärnan är Alfa Ursae Minoris i Lilla björnen, en medelljus stjärna kring magnitud +2 på drygt 400 ljusårs avstånd, inte himlens ljusaste.
• Du hittar den genom att förlänga linjen Merak–Dubhe i Karlavagnens framkant ungefär fem gånger, eller genom att lägga av sträckan Dubhe–Alkaid mot norr.
• Stjärnan står mindre än en grad från himmelspolen, därför visar den norr och tycks stå stilla medan himlen snurrar.
• Höjden över horisonten motsvarar din latitud, knappt 59 grader i Stockholm och nästan 68 i Kiruna.
• Precessionen byter ut polstjärnan över tid: Thuban kring 2700 f.Kr., Polaris fram till ungefär år 2100, därefter på sikt Vega.

Vill du följa stjärnhimlen och årets mörka kvällar månad för månad? Öppna kalendern och planera dina observationer. Läs vidare om Orions bälte, Vintergatan och norrskenet.