Skottår 2028 och skottdagen: regeln och frieritraditionen

Nästa skottår är 2028, då februari får 29 dagar i stället för 28. Ett skottår är ett år med en extra dag, skottdagen den 29 februari, som läggs in för att kalendern ska följa solens år. Men regeln för vilka år som blir skottår är inte bara "vart fjärde år", och berättelsen om att kvinnor får fria på skottdagen är yngre och mer importerad än de flesta tror. Den här artikeln går igenom båda delarna: matematiken bakom skottåret och folktron kring skottdagen.

Vad gör ett år till skottår?

Ett solvarv tar ungefär 365,2422 dygn, alltså nästan ett kvarts dygn längre än de 365 hela dagarna i ett vanligt år. Lägger man inte in en extra dag då och då glider kalendern ur fas med årstiderna. Lösningen är skottdagen vart fjärde år, men ett kvarts dygn är inte exakt en fjärdedel, och det är där den fullständiga regeln kommer in.

Den gregorianska kalendern använder tre villkor:

1. Ett år som är jämnt delbart med 4 är skottår (2024, 2028, 2032).
2. Undantag: jämna sekelår (1700, 1800, 1900) är inte skottår.
3. Undantag från undantaget: sekelår som är jämnt delbara med 400 är ändå skottår (1600, 2000).

Det är därför man brukar tala om 4/100/400-regeln. Tre av fyra sekelskiften hoppar över sin skottdag, vilket håller medellängden på rätt nivå.

Med den här konstruktionen blir det genomsnittliga året 365,2425 dygn, enligt Wikipedias artikel om den gregorianska kalendern. Skillnaden mot solåret är så liten att kalendern först efter omkring 3 000 år hinner glida en hel dag fel.

Varför Caesar inte räckte

Den enklare regeln, skottår vart fjärde år utan undantag, är den julianska kalendern som Julius Caesar införde år 46 före vår tideräkning. Det julianska året blev i snitt 365,25 dygn, vilket är drygt elva minuter för långt. Elva minuter låter försumbart, men över tretton sekler hade felet vuxit till tio dagar, och påsken började infalla allt längre från vårdagjämningen.

Påven Gregorius XIII rättade till det 1582. Tio dagar ströks ur kalendern det året: efter den 4 oktober följde direkt den 15 oktober. Samtidigt infördes sekelregeln med 400-årsundantaget som gör att felet inte byggs upp på nytt. Den kalendern, uppkallad efter Gregorius, är den vi använder än idag.

När Sverige hade den 30 februari

Sverige bytte inte 1582. Som protestantiskt land dröjde övergången, och när den väl kom blev den rörig. I november 1699 beslöt man att gå över gradvis genom att hoppa över skottdagen under elva kommande skottår, enligt Wikipedias artikel om den svenska kalendern. Tanken var att Sverige sakta skulle närma sig den gregorianska räkningen utan ett abrupt hopp.

Planen sprack. Skottdagen 1700 ströks som tänkt, men sedan kom det stora nordiska kriget, och i krigsbråket glömde man bort att hoppa över skottdagarna 1704 och 1708. Då låg Sverige varken i fas med den julianska eller den gregorianska kalendern, utan en dag före den första och tio dagar efter den andra.

Karl XII gav upp försöket. För att komma tillbaka till den vanliga julianska räkningen lade man in en extra dag efter den 29 februari 1712, kallad tillökningsdagen. Den dagen blev den 30 februari 1712, det enda kända datumet av sitt slag i världshistorien. Sverige gick definitivt över till den gregorianska kalendern först 1753, då elva dagar ströks: den 17 februari följdes av den 1 mars. Dagarna 18 till 28 februari 1753 finns alltså inte i svensk historia.

Skottdagen den 29 februari

Ordet skott hör ihop med inskott och betyder att något skjutits in, förklarar Institutet för språk och folkminnen. Skottdagen är bokstavligen en inskjuten dag, och skottåret det år som får den.

Datumet har inte alltid varit den 29 februari. Fram till år 2000 lades skottdagen in efter den 24 februari, ett arv från den romerska seden att fördubbla den sjätte dagen före den 1 mars. Det fick en praktisk följd: namnsdagarna i slutet av februari sköts fram en dag under skottår, så att Mattias firades den 25 i stället för den 24, och så vidare ut månaden. Från och med år 2000 ligger skottdagen sist, som den 29 februari, och namnsdagarna ligger därmed fast oavsett om året är skottår eller inte.

I äldre svensk folktro var skottdagen ingen festdag utan en otursdag. Den räknades som en upp- och nedvänd dag då man inte borde utföra något viktigt arbete, och vanlig vidskepelse om speglar och stegar ansågs slå till hårdare just då. Den bilden ligger långt från dagens romantiska association.

Frieritraditionen: importerad, inte folklig

Den mest spridda historien om skottdagen är att kvinnor då får fria till män. Ursprunget brukar läggas i en irländsk legend där Sankt Patrick ska ha gett en kvinna rätten att själv fria, men det är just en legend utan belägg. Hur seden faktiskt kom till Sverige är bättre dokumenterat, och det är en yngre historia än legenden antyder.

Traditionen kom från Storbritannien och fick först fäste i borgerliga kretsar i Stockholm, enligt Nordiska museet. Där ordnades skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd in ogifta män, och tackade en man nej brukade han få ge kvinnan en gåva, ofta ett par fina handskar. Kring sekelskiftet 1900 trycktes vykort med varningar som "Akta dig karl. Det är skottår".

Det avgörande är att seden aldrig nådde ut i de breda folklagren. I bonde-Sverige uppvaktade unga varandra under andra högtider, som pingsten, då de kunde umgås utan släktingars uppsikt, inte på en bestämd skottdag. Frieriet på den 29 februari var en borgerlig stadssed, inte en gammal bondetradition. Idag har den, med en präst i ämnets ord, "spelat ut sin roll", eftersom vem som helst kan fria vilken dag som helst.

De fem nästa skottåren

Alla år i tabellen är jämnt delbara med fyra och inget av dem är ett sekelår, så samtliga är skottår med en skottdag den 29 februari.

Nästa sekelår som bryter mönstret är 2100, som trots att det är jämnt delbart med fyra inte blir skottår, eftersom det inte är delbart med 400. Den som vill se exakt vilken vecka skottdagen hamnar i kan notera att skottår ibland ger ett år med 53 veckor, beroende på vilken veckodag den 1 januari infaller på.

Vanliga frågor

När är nästa skottår?

Nästa skottår är 2028, med skottdagen tisdagen den 29 februari. Därefter följer 2032, 2036, 2040 och 2044. Skottår återkommer vart fjärde år, med undantag för de flesta sekelår.

Varför är 2028 skottår?

2028 är jämnt delbart med fyra och är inget sekelår, så det uppfyller huvudregeln för skottår utan att beröras av sekelundantagen. Februari får därför 29 dagar.

Blir år 2100 skottår?

Nej. 2100 är visserligen delbart med fyra, men det är ett sekelår som inte är delbart med 400. Enligt 4/100/400-regeln hoppar man då över skottdagen, precis som 1700, 1800 och 1900.

Måste kvinnor fria på skottdagen?

Nej, det är en sed och ingen regel. Bruket kom från Storbritannien till borgerliga kretsar i Stockholm kring 1900 och nådde aldrig landsbygden. I äldre folktro var skottdagen snarare en otursdag.

Varför heter det skottår?

Skott hör ihop med inskott och betyder att något skjutits in. Skottdagen är den extra dag som skjuts in i kalendern, och året som får den kallas skottår.

Varför fanns den 30 februari i Sverige?

Under den misslyckade övergången till den gregorianska kalendern hamnade Sverige ur fas. För att återgå till den julianska räkningen lade man 1712 in en extra dag efter den 29 februari, som då blev den 30 februari.

Sammanfattning

• 2028 är nästa skottår, med skottdagen den 29 februari. De följande är 2032, 2036, 2040 och 2044.
• Regeln är 4/100/400. Delbart med fyra ger skottår, jämna sekelår är undantag, men sekelår delbara med 400 är ändå skottår. Därför är 2000 skottår men inte 1900 eller 2100.
• Den gregorianska kalendern infördes 1582 för att rätta det elvaminutersfel per år som den julianska samlade på sig. Medelåret blev 365,2425 dygn, fel på bara en dag per 3 000 år.
• Sverige hade den 30 februari 1712. En rörig övergång gjorde att man lade in en extra dag för att komma tillbaka i fas, innan det slutgiltiga bytet 1753.
• Skottdagen flyttades till sist i februari år 2000. Tidigare låg den efter den 24 februari och sköt fram namnsdagarna i slutet av månaden.
• Frieritraditionen är en importerad stadssed, inte gammal bondekultur. Den kom från Storbritannien till borgerliga Stockholm kring 1900 och nådde aldrig de breda folklagren.

Vill du veta vilken veckodag skottdagen och varje annan röd dag, flaggdag och namnsdag infaller på, år efter år? Svensk Kalender räknar fram dem för varje datum, med både 2027 och skottåret 2028 redan klara. Se också skillnaden mellan lagstadgade och avtalade röda dagar och hela listan på helgdagar.