Av Svensk Kalender · Publicerat
Röda dagar i Sverige: lag (1989:253) vs. tradition
Vilka röda dagar är lagstadgade enligt lagen om allmänna helgdagar och vilka är lediga bara genom kollektivavtal? Med fullständig tabell för 2027 och 2028.
En röd dag i kalendern kan vila på två helt olika grunder. Tretton dagar är allmänna helgdagar enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, och de gäller för alla. Tre andra dagar som de flesta tror är röda, julafton, midsommarafton och nyårsafton, står inte i lagen alls. Att de ändå brukar vara lediga beror på kollektivavtal, inte på någon helgdagsstatus. Den här guiden går igenom skillnaden och listar varje dag för 2027 och 2028 med dess rättsliga grund.
Vad lagen faktiskt kallar allmän helgdag
Lagen om allmänna helgdagar är kort. Den trädde i kraft 1989 och räknar i 1 § upp vilka dagar som är allmänna helgdagar utöver alla söndagar. Att söndagar står först är värt att notera: påskdagen, pingstdagen och nationaldagen vissa år är röda redan för att de infaller på en söndag.
De namngivna dagarna delas i två slag. Sex har fast datum: nyårsdagen (1 januari), trettondedag jul (6 januari), första maj, Sveriges nationaldag (6 juni), juldagen (25 december) och annandag jul (26 december). Fem är rörliga och styrs av påskens datum: långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärds dag och pingstdagen.
Två dagar har en egen regel i 2 §. Midsommardagen är den lördag som infaller under tiden 20–26 juni, och alla helgons dag den lördag som infaller under tiden 31 oktober–6 november. Lagen knyter dem alltså till en lördag i ett intervall i stället för till ett bestämt datum. Det är därför midsommar kan hamna olika i juni olika år, medan trettondedagen alltid ligger den 6 januari.
Räknar man ihop dem blir det tretton allmänna helgdagar. Det är den siffran de flesta kalendrar och fackförbund utgår från när de talar om "13 röda dagar".
De tre röda dagar som inte står i lagen
Julafton, midsommarafton och nyårsafton saknas i lagen om allmänna helgdagar. Juridiskt är de vanliga vardagar, lika lite röda som en tisdag i mars. De flesta löntagare är ändå lediga och ser dem röda i väggkalendern, fast källan till ledigheten är en annan än för de tretton lagstadgade dagarna.
Skälet är att ledigheten regleras i avtal mellan arbetsgivare och fack, inte i helgdagslagen. På de flesta arbetsplatser jämställs dessa tre aftnar med helgdag genom kollektivavtalet, vilket ger samma effekt som en röd dag utan att dagen formellt är det. Påskafton och pingstafton brukar också vara lediga, men de infaller alltid på en lördag och syns därför inte som något extra för den som ändå är ledig på helgen.
Skillnaden spelar roll i praktiken. Den som saknar kollektivavtal har ingen automatisk rätt att vara ledig på julafton, och en arbetsgivare utan avtal kan kräva att arbetet utförs. Den lediga julaftonen är en avtalsförmån, inte en lagstadgad rättighet.
Hur kollektivavtalen fyller luckan
Kollektivavtalen täcker gapet mellan lag och vana på två sätt. Det första är att de pekar ut aftnarna som arbetsfria dagar. I IF Metalls industriavtal räknas påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton upp som lediga dagar när helgen infaller måndag till fredag, vid sidan av de lagstadgade helgdagarna (I-avtalet 2025–2027, IF Metall).
Det andra är reglerna om permission och förkortad arbetsdag. Unionen påpekar att det inte finns någon lag som ger rätt att jobba halvdag dagen före röd dag eller att vara ledig på en klämdag. Den rätten kommer från kollektivavtalet. I Unionens centrala avtal finns regler om permission, alltså kortare ledighet med bibehållen lön, som oftast gäller midsommarafton, julafton och nyårsafton om dagen inte redan är arbetsfri.
Från och med 1 januari 2026 har många av Unionens avtal dessutom fört in en extra ledig dag per år genom arbetstidsförkortning, där tidpunkten bestäms lokalt eller av arbetsgivaren. Det är ett tydligt exempel på att begreppet "ledig dag" lever i avtalsvärlden och inte i helgdagslagen. Vill du veta exakt vad som gäller för dig är det ditt eget kollektivavtal som avgör, inte kalenderns färg.
Nationaldagen och bytet 2005
Listan med tretton dagar har inte alltid sett ut så. Fram till 2004 var annandag pingst en allmän helgdag, och Sveriges nationaldag den 6 juni var det inte. Genom proposition 2004/05:23 och ändringen SFS 2004:1320 byttes de mot varandra: från och med 2005 ströks annandag pingst ur lagen och nationaldagen blev allmän helgdag i stället.
Riksdagen motiverade bytet med att pingsthelgens religiösa betydelse hade minskat och att en extra helgdag kostade samhället stora belopp i produktionsbortfall. Att hålla antalet röda dagar oförändrat krävde att en befintlig ströks. Valet föll på annandag pingst, eftersom trossamfunden själva ansåg den vara den minst problematiska kyrkliga helgdagen att avveckla. Det var den första ändringen av de svenska helgdagarna på närmare femtio år.
En bieffekt diskuterades flitigt: nationaldagen infaller ofta på en vardag, medan annandag pingst alltid låg på en måndag och därmed garanterat gav en längre helg. När den 6 juni hamnar på en lördag eller söndag försvinner den lediga dagen helt, något pingsten aldrig gjorde.
Röda dagar 2027
Påsken 2027 infaller tidigt, med påskdagen den 28 mars. Det drar med sig långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärds dag och pingstdagen. Kolumnen längst till höger visar vad varje dag vilar på.
| Dag | Datum 2027 | Rättslig grund |
|---|---|---|
| Nyårsdagen | fre 1 jan | Lag 1989:253 § 1 |
| Trettondedag jul | ons 6 jan | Lag 1989:253 § 1 |
| Långfredagen | fre 26 mar | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Påskdagen | sön 28 mar | Lag 1989:253 § 1 (söndag) |
| Annandag påsk | mån 29 mar | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Första maj | lör 1 maj | Lag 1989:253 § 1 |
| Kristi himmelsfärds dag | tor 6 maj | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Pingstdagen | sön 16 maj | Lag 1989:253 § 1 (söndag) |
| Sveriges nationaldag | sön 6 juni | Lag 1989:253 § 1 (sedan 2005) |
| Midsommardagen | lör 26 juni | Lag 1989:253 § 2 (lördag 20–26 juni) |
| Alla helgons dag | lör 6 nov | Lag 1989:253 § 2 (lördag 31 okt–6 nov) |
| Juldagen | lör 25 dec | Lag 1989:253 § 1 |
| Annandag jul | sön 26 dec | Lag 1989:253 § 1 |
| Midsommarafton | fre 25 juni | Kollektivavtal (ej lag) |
| Julafton | fre 24 dec | Kollektivavtal (ej lag) |
| Nyårsafton | fre 31 dec | Kollektivavtal (ej lag) |
Sett till lediga vardagar är 2027 ett snålt år. Första maj, midsommardagen, juldagen och flera aftnar faller på lördagar och söndagar, vilket äter upp ledigheten för den som arbetar måndag till fredag.
Röda dagar 2028
Året därpå ligger påsken senare, med påskdagen den 16 april, och flera fasta dagar landar mer gynnsamt på vardagar.
| Dag | Datum 2028 | Rättslig grund |
|---|---|---|
| Nyårsdagen | lör 1 jan | Lag 1989:253 § 1 |
| Trettondedag jul | tor 6 jan | Lag 1989:253 § 1 |
| Långfredagen | fre 14 apr | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Påskdagen | sön 16 apr | Lag 1989:253 § 1 (söndag) |
| Annandag påsk | mån 17 apr | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Första maj | mån 1 maj | Lag 1989:253 § 1 |
| Kristi himmelsfärds dag | tor 25 maj | Lag 1989:253 § 1 (rörlig) |
| Pingstdagen | sön 4 juni | Lag 1989:253 § 1 (söndag) |
| Sveriges nationaldag | tis 6 juni | Lag 1989:253 § 1 (sedan 2005) |
| Midsommardagen | lör 24 juni | Lag 1989:253 § 2 (lördag 20–26 juni) |
| Alla helgons dag | lör 4 nov | Lag 1989:253 § 2 (lördag 31 okt–6 nov) |
| Juldagen | mån 25 dec | Lag 1989:253 § 1 |
| Annandag jul | tis 26 dec | Lag 1989:253 § 1 |
| Midsommarafton | fre 23 juni | Kollektivavtal (ej lag) |
| Julafton | sön 24 dec | Kollektivavtal (ej lag) |
| Nyårsafton | sön 31 dec | Kollektivavtal (ej lag) |
Första maj på en måndag och nationaldagen på en tisdag ger längre helger 2028, medan julafton på en söndag gör att den avtalsstyrda ledigheten sammanfaller med helgen och därför inte syns som en extra fridag.
Vill du se varje dag i sin egen kontext finns hela listan på helgdagar, med separata sidor för bland annat midsommardagen, pingstdagen och Sveriges nationaldag. De officiella flaggdagarna är en delvis annan lista och inte samma sak som röda dagar.
Vanliga frågor
Hur många röda dagar finns det i Sverige?
Tretton dagar är allmänna helgdagar enligt lagen 1989:253, utöver alla söndagar. Lägger man till de tre aftnar som brukar vara lediga via kollektivavtal, julafton, midsommarafton och nyårsafton, kommer man upp i sexton dagar som många uppfattar som röda. Bara tretton av dem har stöd i lag.
Är julafton en röd dag?
Nej, inte juridiskt. Julafton finns inte med i lagen om allmänna helgdagar och är formellt en vanlig vardag. Att nästan alla ändå är lediga beror på kollektivavtal, där julafton jämställs med helgdag. Saknar arbetsplatsen kollektivavtal finns ingen automatisk rätt till ledighet den dagen.
Varför är midsommarafton ledig men inte en helgdag?
Midsommarafton är den verkliga festdagen, men lagen gör i stället midsommardagen (lördagen efter) till allmän helgdag. Ledigheten på själva aftonen kommer från kollektivavtalen, som pekar ut den som arbetsfri dag och i vissa fall ger permission med bibehållen lön.
Vilken dag försvann när nationaldagen blev röd?
Annandag pingst. Genom propositionen 2004/05:23 ströks annandag pingst ur lagen från och med 2005, samtidigt som den 6 juni blev allmän helgdag. Antalet allmänna helgdagar var alltså oförändrat, dagarna byttes mot varandra.
Skiljer sig röda dagar från flaggdagar?
Ja. Röda dagar styrs av lagen om allmänna helgdagar och avgör i grunden vilka dagar som är arbetsfria. De allmänna flaggdagarna är en egen lista i en separat förordning och handlar om när flaggan ska hissas. Vissa dagar är både och, som nationaldagen, men listorna är inte identiska.
Sammanfattning
- Tretton dagar är lagstadgade. Lagen 1989:253 räknar upp dem i 1 § (fasta och rörliga dagar) och 2 § (midsommardagen och alla helgons dag, knutna till en lördag i ett intervall).
- Söndagar är röda i sig. Därför är påskdagen, pingstdagen och nationaldagen vissa år röda redan på grund av veckodagen.
- Tre "röda" dagar saknar lagstöd. Julafton, midsommarafton och nyårsafton är formellt vardagar; ledigheten kommer från kollektivavtal, inte från helgdagslagen.
- Avtalen reglerar aftnar, permission och klämdagar. Det finns ingen lag om halvdag före röd dag; den rätten finns i kollektivavtalet, till exempel hos Unionen och IF Metall.
- 2005 byttes annandag pingst mot nationaldagen. Det var den första ändringen av de svenska helgdagarna på närmare femtio år.
- 2027 är ett magert år, 2028 ett bättre. Flera lagstadgade dagar faller på helg 2027, medan första maj och nationaldagen 2028 hamnar på vardagar.
Vill du ha varje röd dag, flaggdag, namnsdag och månfas uträknad för rätt veckodag, år efter år? Svensk Kalender visar dem för varje dag på året, med datumen för både 2027 och 2028 redan klara.