Tjugondag Knut: så dansas julen ut den 13 januari

Tjugondag Knut infaller den 13 januari och räknas som julens sista dag. Namnet syftar på att dagen ligger tjugo dagar efter julafton, och det är nu granen plundras och bärs ut. Trots att den avslutar hela julhelgen är tjugondag Knut varken röd dag eller flaggdag, utan en vanlig vardag i almanackan. Här får du datumet år för år, historien bakom tjugodagarsräkningen och sedvänjorna.

Vad är tjugondag Knut?

Tjugondag Knut är den dag då julfirandet formellt tar slut enligt svensk sedvänja. Institutet för språk och folkminnen förklarar namnet med att den 13 januari ligger tjugo dagar efter julafton, och Knut är den person vars namnsdag firas just detta datum. Ordledet «tjugondag» är alltså en enkel dagräkning, på samma sätt som trettondedag jul är den trettonde dagen i julräkningen.

Dagen har gett upphov till ett av årets mest kända talesätt: «Tjugondag Knut dansas julen ut.» En äldre variant lyder «Knut kör julen ut». Båda uttrycken beskriver samma sak, att julen nu är över och att granen ska ut ur stugan.

Namnet Knut är fornsvenskt och går tillbaka på ordet knuter med betydelsen 'knuta' eller 'knut'. Det är belagt redan i runinskrifter, i formen knutr. Att dagen bär just detta namn beror på namnsdagen, inte tvärtom, och det är namnsdagens placering som avgör var i almanackan julen anses sluta.

När infaller tjugondag Knut?

Tjugondag Knut har ett fast datum, den 13 januari, och infaller därför på olika veckodagar från år till år. Eftersom dagen inte är någon helgdag ger den ingen ledighet, utom de år då den 13 januari råkar falla på en helg.

Fem av de sju åren i tabellen landar tjugondag Knut på en vardag. Året 2030 är ett specialfall: då sammanfaller den 13 januari med en söndag, som är röd i sig enligt lagen, men det beror på veckodagen och inte på Knut. Firandet, med julgransplundring och dans, förläggs ofta till den helg som ligger närmast den 13 januari så att fler kan delta.

Varför räcker julen till den 13 januari?

Räkningen utgår från julafton den 24 december. Tjugo dagar senare hamnar man på den 13 januari, och därav namnet. Att julen alls sträcker sig så långt är resultatet av en förändring på 1600-talet. Under senare delen av seklet förlängde kyrkan julhelgen med ungefär en vecka, och namnet Knut flyttades då från den 7 till den 13 januari, enligt Institutet för språk och folkminnen år 1680.

Före flytten låg Knuts dag den 7 januari, vid slutet av den dåtida julfriden. Dagen bär namn efter medeltida furstar som hette Knut. En av dem mördades den 7 januari 1131 och blev senare helgonförklarad, och Institutet för språk och folkminnen framhåller att mordet skedde precis vid julfridens slut. Att dådet begicks medan friden gällde gjorde det till ett brott mot en helig ordning, vilket bidrog till att dagen uppmärksammades.

När julhelgen förlängdes följde namnet med till den nya slutpunkten. Kvar blev dagräkningen i själva namnet: tjugondagen markerar den tjugonde dagen och avslutar den utsträckta julen, medan trettondedagen den 6 januari är den trettonde.

Är tjugondag Knut röd dag?

Nej. Tjugondag Knut finns inte med bland de allmänna helgdagarna i lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Lagens januaridagar är nyårsdagen den 1 januari och trettondedag jul den 6 januari. Den 13 januari räknas alltså som en helt vanlig arbetsdag, och den ger ingen extra ledighet.

Det innebär att julens juridiska slut kommer en vecka före dess traditionella slut. Den sista röda dagen i julhelgen är trettondedag jul den 6 januari, medan folktraditionen låter julen leva vidare till tjugondag Knut. Vill du se hur lag och sedvänja skiljer sig åt kan du läsa vår genomgång av röda dagar enligt lag och tradition och jämföra med trettondedag jul.

Dagen är inte heller flaggdag. I förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar är januari representerad av nyårsdagen den 1 januari och kungens namnsdag den 28 januari. Efter trettondedagens flaggning finns alltså ingen officiell flaggdag förrän den 28 januari, och tjugondag Knut passerar utan att flaggan hissas. En fullständig lista finns på sidan om flaggdagar.

Så firas tjugondag Knut i dag

Den vanligaste sedvänjan är julgransplundringen. Granen plockas ren på det ätbara godset, karamellerna och pepparkakorna tas ner, och till sist bärs trädet ut. Nordiska museet beskriver att seden att slänga ut granen med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner, då barnfamiljerna gjorde ett litet kalas av avslutningen.

Runt om i landet ordnas julgransplundringar med dans runt granen på tjugondag Knut, ofta för barn med lekar och fiskdamm. En äldre variant av firandet var att ungdomar klädde ut sig till knutgubbar och gick runt gårdarna och tiggde godsaker, ungefär som senare tiders utklädningsseder.

Sammantaget fungerar dagen som en tydlig punkt i kalendern. Den markerar att julpynt och adventsljusstakar får plockas ner och att vardagen tar vid igen efter helgerna, från första advent och julafton fram till den 13 januari.

Vanliga frågor

Är tjugondag Knut en röd dag? Nej. Dagen finns inte i lagen om allmänna helgdagar och är en vanlig vardag, om den inte råkar falla på en söndag som 2030.

Varför heter det tjugondag Knut? Den 13 januari ligger tjugo dagar efter julafton, och Knut är namnet på den person vars namnsdag infaller detta datum. Delarna «tjugondag» och «Knut» beskriver alltså både räkningen och namnsdagen.

När är julen slut i Sverige? Juridiskt slutar julhelgen på trettondedag jul den 6 januari, som är den sista röda dagen. Enligt traditionen håller julen i sig till tjugondag Knut den 13 januari.

Vad är julgransplundring? Det är seden att plocka granen på godis och pynt och sedan bära ut den. Enligt Nordiska museet växte den fram ur 1800-talets borgerliga julfirande.

Firas tjugondag Knut alltid den 13 januari? Ja, datumet ligger fast. Veckodagen växlar, och själva plundringen läggs ofta på den närmaste helgen.

Sammanfattning

• Tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och räknas som julens sista dag.
• Dagen är varken röd dag eller flaggdag, så den 13 januari är en vanlig arbetsdag utom de år den faller på en söndag.
• Julens juridiska slut är trettondedag jul den 6 januari, en vecka före det traditionella slutet.
• Namnet kommer av namnsdagen Knut, som på 1600-talet flyttades från den 7 till den 13 januari när kyrkan förlängde julhelgen.
• Julgransplundringen, med dans runt granen, är den bärande seden och har rötter i 1800-talets borgerliga firande.

Vill du hålla reda på röda dagar, namnsdagar och märkesdagar året runt hittar du hela kalendern i Svensk Kalender.