Trettondedag jul den 6 januari: röd dag utan flagga

Trettondedag jul infaller den 6 januari och är en allmän helgdag i Sverige, alltså en röd dag med ledigt oavsett vilken veckodag den hamnar på. Dagen firar de tre vise männens besök hos Jesusbarnet och räknas som julens trettonde dag. Den är däremot ingen flaggdag, och till skillnad från en rad andra kyrkliga helger överlevde den den stora helgdagsreformen 1772.

Vad är trettondedag jul?

Namnet säger vad dagen är: den trettonde dagen räknat från juldagen. I den västliga kyrkan kallas den Epifania, av grekiskans ord för att framträda eller visa sig, och firandet knyts till uppenbarelsen av Jesus som Guds son. Tre händelser samlas på samma datum: de vise männens ankomst, Jesu dop och den bredare tanken att Gud visar sig i världen. I den östliga kyrkotraditionen används i stället ordet Teofania, gudomlig uppenbarelse.

I svensk folktradition är det de tre vise männen som dominerar. Institutet för språk och folkminnen framhåller att det är den enda dagen i almanackan som bär tre namn: Kasper, Melker och Baltasar. Enligt Matteusevangeliet var det stjärntydare från östern som sökte upp det nyfödda barnet och gav gåvor. Epifania är en av kyrkans äldsta högtider, och trettondagen har i dag blivit kyrkans största missionsdag.

När infaller trettondagen?

Datumet är fast. Trettondedag jul är alltid den 6 januari, och dagen före, trettondagsafton, infaller den 5 januari. Till skillnad från påsk och pingst rör sig alltså inte trettondagen i kalendern, men veckodagen växlar från år till år, och det avgör om den röda dagen faktiskt ger extra ledigt eller försvinner in i helgen.

Under sjuårsperioden 2027 till 2033 hamnar trettondagen på en helg två gånger, 2029 och 2030. De åren blir det ingen bonusdag utöver den vanliga helgen, vilket är den inbyggda risken med alla helgdagar på fast datum. Kristi himmelsfärdsdag infaller i stället alltid på en torsdag och kan därför aldrig försvinna in i helgen på samma sätt.

Röd dag men inte flaggdag

Två skilda regelverk styr vad en dag betyder juridiskt, och trettondagen visar tydligt hur de går isär. Lag (1989:253) om allmänna helgdagar räknar upp trettondedag jul bland de dagar som är röda «även när de inte infaller på en söndag», i samma mening som nyårsdagen, första maj, juldagen och annandag jul. Formuleringen är viktig, eftersom söndagar redan är helgdagar i sig. Genom att lagen särskilt nämner trettondagen blir den 6 januari röd också de år den infaller mitt i veckan, och det gör den till en garanterad ledig dag för de flesta anställda.

Flaggdagarna listas i stället i förordning (1982:270), och där saknas trettondagen. Den enda allmänna flaggdagen i januari är den 28 januari, kungens namnsdag. Att en dag är röd betyder alltså inte att flaggan ska hissas, och tvärtom är flera flaggdagar vanliga arbetsdagar. Den som vill se hur de två systemen förhåller sig kan läsa mer om röda dagar och lagen bakom dem och om flaggdagarna.

Julens överlevare: helgdagsreformen 1772

Att trettondagen fortfarande är röd är ingen självklarhet. Genom den kungliga förordningen den 4 november 1772 drog staten under Gustav III in ett stort antal helgdagar på en gång. Motivet var ekonomiskt: de många arbetsfria dagarna ansågs hämma rikets produktivitet, och kungamakten ville få fler dagar i arbete. Reformen blev så omfattande att eftervärlden döpt den till «den stora helgdöden». Totalt försvann 23 helgdagar.

De som ströks helt var tredjedag och fjärdedag jul, motsvarande extradagar i påsk och pingst, apostladagarna, skärtorsdagen, Jungfru Marie besökelsedag och gångdagarna. Kyndelsmässodagen, mickelsmäss och allhelgonadagen behöll sin ställning men flyttades till närmaste söndag. Trettondedag jul stod kvar orörd på sitt fasta datum, och den har behållit det genom alla senare kalenderreformer. Julens trettonde dag hörde alltså till vinnarna när nästan en fjärdedel av årets helger ströks.

Trettondagsafton, stjärngossar och julens slut

Kring trettondagen levde länge en folklig sed som knöt an till de vise männen. Barn och unga klädde ut sig och gick i stjärngossetåg mellan gårdarna, sjöng och gestaltade den bibliska berättelsen, och samlade in mat och dryck. På 1600-talet var trettondagen ofta sista chansen att hålla ungdomsgille och lekstuga under julhelgen, så insamlingen fyllde ett praktiskt syfte. Seden har till stor del försvunnit men lever kvar på några håll, ofta som en del av luciatiden snarare än trettondagen.

För många hushåll är den 6 januari framför allt dagen då julen plockas ihop. Kring trettondagen och tjugondag Knut hålls fortfarande julgransplundringar, där barnen dansar en sista gång kring granen, plockar ner pynt och godis och sedan bär ut trädet. Det liturgiska slutet på julen kommer dock först en vecka efter trettondagen, på tjugondag Knut den 13 januari, som i talesättet «tjugondag Knut dansas julen ut». Trettondagen fungerar i praktiken som en lugn ledig dag mellan nyårshelgen och vardagen, utan något starkt eget firande i hemmen. Vill du läsa om själva julhelgens huvuddag finns en genomgång av julafton och dess status i lagen.

Vanliga frågor

Är trettondagen en röd dag? Ja. Trettondedag jul den 6 januari är allmän helgdag enligt lag (1989:253) och är röd även de år den inte infaller på en söndag.

Är trettondagen en flaggdag? Nej. Den 6 januari finns inte med bland flaggdagarna i förordning (1982:270). Januaris enda allmänna flaggdag är den 28 januari, kungens namnsdag.

När är trettondagsafton? Trettondagsafton infaller den 5 januari, dagen före själva trettondagen. Den är inte en röd dag.

Vad betyder namnet trettondedag jul? Namnet syftar på att dagen är den trettonde dagen räknat från juldagen den 25 december. I andra länder kallas dagen Epifania efter det grekiska ordet för att framträda.

När tar julen egentligen slut? Trettondagen avslutar de tretton juldagarna, men den folkliga julen räknas ut först på tjugondag Knut den 13 januari.

Vill du ha alla röda dagar, flaggdagar och namnsdagar samlade i telefonen, med trettondagen och resten av julhelgen på plats? Svensk Kalender visar hela almanacksåret i en enda app.

Sammanfattning

• Trettondedag jul infaller alltid den 6 januari och firar de tre vise männens besök hos Jesusbarnet.
• Dagen är röd enligt lag (1989:253) och ger ledigt oavsett veckodag, men den är ingen flaggdag enligt förordning (1982:270).
• Åren 2027 till 2033 hamnar trettondagen på en helg 2029 och 2030, då den inte ger någon extra ledig dag.
• Vid helgdagsreformen 1772 ströks 23 helger, men trettondagen behölls och står kvar på sitt fasta datum.
• Trettondagsafton är den 5 januari, medan den folkliga julen dansas ut på tjugondag Knut den 13 januari.