Tornseglarens vårsträck
Tornseglaren återvänder sent till Sverige, med de första fåglarna i slutet av april och huvudankomsten i maj då himlen fylls av skrikande flockar.
Sträckets topp: 12 maj
När tornseglaren kommer tillbaka
Tornseglaren är en av vårens sista flyttfåglar. De första fåglarna når södra Sverige i slutet av april, men huvuddelen anländer under maj, och i norr dröjer det ofta till mitten av maj innan seglarna dyker upp. Den sena ankomsten hänger ihop med födan: tornseglaren lever helt på flygande insekter, och först i maj finns det tillräckligt med insekter i luften för att försörja de energikrävande fåglarna.
När de väl kommer märks det snabbt, för seglarna samlas kring hustak och kyrktorn och jagar insekter i snabba, skrikande flockar. Ankomsten är påfallande punktlig från år till år och infaller inom ungefär samma majvecka, vilket gör tornseglaren till en pålitlig markör för att försommaren är i antågande.
Ett liv i luften
Få fåglar är så bundna till luften som tornseglaren. Den äter, sover, parar sig och samlar bomaterial i flykten och landar i princip bara vid boet. Ungfåglar som lämnat boet kan hålla sig flygande oavbrutet i flera år innan de själva börjar häcka.
Kroppen är sotsvart med en liten ljus strupfläck, och de smala, bågformade vingarna ger en silhuett som liknar en pilbåge eller ett ankare. Flykten är stel och kraftfull, helt olik svalornas fladdrande. På varma sommarkvällar stiger seglarna högt upp för att sova på vingarna i den svala luften, och samma kvällar hörs deras gälla skrik som mest kring bebyggelsen.
Denna extrema anpassning till livet i luften gör tornseglaren till en av våra mest särpräglade fåglar. Benen är små och svaga och duger bara till att klamra sig fast vid lodräta ytor, inte till att gå eller sitta på grenar. En segel som av misstag hamnat på marken kan ha svårt att lyfta igen, vilket är en anledning till att man så gott som aldrig ser arten sitta stilla.
Så känner du igen tornseglaren
Tornseglaren förväxlas lätt med svalor men skiljer sig på flera sätt. Den är enfärgat sotsvart, medan svalorna har ljus undersida, och den är större med ett vingspann på omkring 42–48 centimeter. De långa, smala och kraftigt bakåtböjda vingarna och den korta, kluvna stjärten ger den karakteristiska ankarformen i luften.
Rösten är ett skarpt, gällt ”srriiih” som ofta hörs från jagande flockar kring hustaken på kvällen. Till skillnad från svalorna sitter tornseglaren aldrig på ledningar eller tak; ser man en ”svala” som ständigt är i luften och aldrig slår sig ner är det med stor sannolikhet en tornseglare.
Häckning och tidig avfärd
Tornseglaren häckar i håligheter under takpannor, i ventilationshål och i springor högt upp på byggnader, gärna i kolonier. Den lägger 2–3 ägg som ruvas i knappt tre veckor, och ungarna klarar svältperioder vid dåligt väder genom att sänka ämnesomsättningen.
Häckningen går snabbt, och redan i juli–augusti lämnar de flesta seglarna landet för vinterkvarteren i tropiska Afrika söder om Sahara. Flyttvägen kan uppgå till omkring 10 000 kilometer åt vardera hållet. Den korta säsongen gör tornseglaren till en utpräglad högsommarfågel: knappt har den kommit i maj förrän den är på väg söderut igen, och augustihimlen kan kännas märkbart tommare när skriken tystnat.
Var man ser tornseglare på våren
Tornseglaren ses bäst där den häckar, det vill säga i städer, byar och kring äldre bebyggelse med torn, höga hus och kyrkor. På kvällarna i maj och juni samlas seglarna i jagande, skrikande flockar kring hustaken, och det är då arten är som mest iögonfallande.
De jagar insekter högt i luften vid vackert väder och lägre när ett väderomslag pressar ner insekterna. Vid kyla och regn kan seglarna tillfälligt försvinna, eftersom de då flyger långt bort för att söka insektsrika luftlager. Den som vill uppleva vårens tornseglare ska därför lyssna efter de gälla skriken en ljum majkväll i bebyggelse; ljudet avslöjar ofta flocken innan man hinner få syn på de snabba, mörka silhuetterna.
Största chansen att se dem är en stilla, varm kväll i maj eller juni, när flockarna jagar lågt mellan husen och skriker i kapp. Vid sådana tillfällen kan man följa samma fåglar runt kvarteret gång på gång medan de fångar insekter över tak och gårdar.
När infaller dagen
Återkommande vårfönster: de första fåglarna i söder i slutet av april, huvudankomst i maj och norra Sverige nås kring mitten av maj. Ankomsten är påfallande punktlig mellan åren.
Relaterade dagar
Vanliga frågor
- När kommer tornseglaren till Sverige?
- De första tornseglarna når södra Sverige i slutet av april, men huvudankomsten sker i maj. I norr dyker fåglarna oftast upp först i mitten av maj.
- Varför kommer tornseglaren så sent på våren?
- Tornseglaren lever helt på flygande insekter, och först i maj finns det tillräckligt med insekter i luften för att försörja fåglarna. Därför är den en av vårens allra sista flyttfåglar.
- Hur skiljer man tornseglare från svala?
- Tornseglaren är enfärgat sotsvart med långa, bågformade vingar och stel flykt, medan svalor har ljus undersida. Seglaren sitter aldrig på tak eller ledningar utan är ständigt i luften.
Källor
Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.