Vitkindad gås höststräck

När den vitkindade gåsen sträcker på hösten

Höststräcket för vitkindad gås drar igång i september, när arktiska häckfåglar lämnar häckningsområdena i norr och söker sig ner mot Östersjön. Under oktober rastar stora flockar i södra och sydöstra Sverige, medan huvuddelen av sjösträcket mot vinterkvarteren passerar rätt sent, i slutet av oktober och in i november.

Flytten sker ofta nattetid, vilket gör att fåglarna kan dyka upp i stora antal på rastplatserna utan att man sett dem komma. Perioden är alltså utdragen, från de första septemberflockarna till de sena novembersträcken, med tyngdpunkten kring oktober då fåglarna samlas för att beta och tanka energi inför de sista etapperna.

Redan i september börjar de första flockarna synas längs kusterna, men antalen växer markant in i oktober när allt fler arktiska fåglar anländer. Många observationer görs i gryning och skymning, när gässen flyttar mellan övernattningsplatser på vatten och betesmarker på land. Det utdragna förloppet gör att arten kan ses under en lång period på hösten, med skiftande antal från dag till dag beroende på väder och tillgång på föda.

Öland, Gotland och Östersjökusten

Rastplatserna ligger framför allt längs Östersjöns kuster. Under höstflyttningen i oktober rastar ibland mycket stora mängder vitkindade gäss på Öland och Gotland, där betade strandängar och åkrar ger gott om föda. Vid den nationella gåsräkningen 2014–2016 räknades mellan 150 000 och 300 000 vitkindade gäss i landet under oktober, ett mått på hur betydelsefull perioden är för arten.

Flockarna betar tätt på fälten och lyfter i stora, kacklande skaror. På senare år har dock de tidigare mycket stora ansamlingarna på Öland och Gotland minskat påtagligt, en nedgång som kopplats till ökad predation från havsörn.

Vad som styr höststräcket

Höststräcket styrs av avtagande dagslängd tillsammans med väder och betestillgång. Så länge fälten ger föda och vädret är milt dröjer sig flockarna kvar på rastplatserna, men när kyla och nordliga vindar sätter in lyfter de för de långa sjösträcken söderut och västerut.

Eftersom mycket av flytten sker nattetid och över öppet hav märks de största rörelserna ofta som plötsliga uppträdanden eller försvinnanden på rastplatserna. Grundmönstret ligger fast med start i september, tyngdpunkt i oktober och de sena, breda sträcken i slutet av oktober och november, även om exakt timing skiftar med årets väder från en höst till nästa.

För den som vill se de största flockarna är oktober den säkraste månaden, särskilt på de öppna markerna längs Östersjökusten. En klar dag efter ett väderomslag med nordliga vindar kan ge stora sjösträck där flock efter flock drar mot sydväst. Eftersom mycket av flytten sker i skydd av mörkret är det ofta på rastplatserna man bäst uppfattar hur många fåglar som är i rörelse under en given period.

Känn igen den vitkindade gåsen

Vitkindad gås är en nätt, kontrastrik gås på 58–69 centimeter med helvitt ansikte mot svart hjässa, hals och bröst, grå ovansida och vit undersida. På avstånd ser flockarna svartvita och prydliga ut.

Lätet är ett korthugget, kacklande ”kräck-kräck” som på håll kan påminna om skällande från en liten hund, och en betande flock avslöjar sig ofta på ljudet. I flykten bildar fåglarna oregelbundna band snarare än strama kilar. Arten häckar på högarktiska klippkuster och sluttningar, men häckar sedan 1970-talet även i Sverige, och den svenska stammen växte kraftigt innan den på senare år börjat minska.

De kacklande flockarna hörs ofta innan de syns, och en förbiflygande skara ger ett tydligt, hundlikt ljud över landskapet.

Från Arktis till Nordsjön

De flesta vitkindade gäss som passerar på hösten har häckat på högarktiska klippkuster och sluttningar långt i norr och är på väg mot vinterkvarter längs Nordsjöns kuster, framför allt i Nederländerna men även i Storbritannien. Sedan 1970-talet häckar arten även i Sverige, och den svenska stammen växte mycket kraftigt under några decennier innan den på senare år börjat minska.

På höststräcket blandas de nordliga fåglarna med lokala häckfåglar på rastplatserna längs Östersjökusten. De betade strandängarna och åkrarna fungerar som avgörande tankstationer inför de sista, långa sjösträcken. När de stora flockarna väl lyft för havet är höstens gåssträck över, och nästa stora rörelse kommer först på vårsträcket i maj.

När infaller dagen

Återkommande höstfönster: rörelsen börjar i september, med rastande flockar i oktober och huvudsträcket i slutet av oktober och november. Mycket av flytten sker nattetid och timingen skiftar med vädret.

Relaterade dagar

• Tranans höststräck
• Sångsvanens höststräck