Berta

Ursprung

Berta är en kortform av germanska kvinnonamn på beraht ('lysande, strålande'), som Bertha och Albertina. Leden -bert/berht ingår i ett stort antal germanska namn, och den korta formen Berta är belagd i Norden sedan medeltiden. Namnet förknippas traditionellt med Bertrada av Laon, även kallad Berta med stora foten, Karl den stores mor. Till namnfamiljen hör grundformen Bertha, den feminina Albertina och mansmotsvarigheten Bert. Namnsdagen firas den 8 februari tillsammans med Bert.

Betydelse

'Den lysande' eller 'den strålande' — kortform av germanska namn som innehåller leden beraht ('ljus, glänsande'); samma led återfinns i namn som Albert, Bertil och Herbert.

Kulturella referenser

Konstnären Berta Hansson (1910–1994) räknas som en av den svenska expressionismens främsta namn; ursprungligen folkskollärare slog hon igenom som målare på 1940-talet och blev känd för sina uttrycksfulla barnporträtt och sina norrländska landskap, och efter en vistelse i Sydafrika på 1950-talet skapade hon konst som tog ställning mot apartheid; verk av henne finns på bland annat Nationalmuseum och Moderna museet. Till samma namnfamilj hör den österrikiska pacifisten och författaren Bertha von Suttner (1843–1914), som med antikrigsromanen Ned med vapnen (Die Waffen nieder!, 1889) blev en ledande röst i fredsrörelsen och 1905 som första kvinna tilldelades Nobels fredspris. Den korta germanska formen ger Berta en distinkt gammaldags, klassisk klang.

Popularitet

Berta var vanligt i Sverige under 1800-talet och det tidiga 1900-talet men hör i dag till de mer sällsynta flicknamnen bland nyfödda. Det förekommer som ett medvetet retroval bland föräldrar med smak för gammaldags namn, ofta vid sidan av besläktade former som Bertha och Albertina, men har inte nått samma spridning som flera andra återupptäckta klassiska kvinnonamn.

Närbesläktade namn

• Bertha
• Albertina
• Bert