Bertil

Ursprung

Bertil är en nordisk form av Berthold, sammansatt av germanskans beraht ('lysande, strålande') och wald ('härska, regera'). Formen uppstod som självständigt namn i Sverige från senmedeltiden och har ibland även tolkats som en kortform av Bartolomeus. Till namnfamiljen hör grundformen Berthold, sidoformen Bertel och kortformen Bert. Namnsdagen firas den 11 juni.

Betydelse

'Den lysande härskaren' — av germanskans beraht ('lysande') och wald ('härska'); enligt en annan tolkning en nordisk kortform av Bartolomeus.

Kulturella referenser

Prins Bertil (1912–1997), son till kung Gustaf VI Adolf och farbror till Carl XVI Gustaf, hörde under decennier till det svenska kungahusets mest folkkära gestalter. Nationalekonomen Bertil Ohlin (1899–1979) ledde Folkpartiet 1944–1967 och var under en stor del av efterkrigstiden landets ledande oppositionspolitiker; han tilldelades 1977 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, delat med James Meade, för sin utrikeshandelsteori, känd som Heckscher–Ohlin-teoremet. Lyrikern Bertil Malmberg (1889–1958), invald i Svenska Akademien 1953, hörde till sin tids främsta svenska poeter och publicerade efter en resa till Tyskland en av de tidigaste svenska skildringarna av ett koncentrationsläger. Karl Gerhards revykupletter om Bertil hörde till 1940-talets folkligaste underhållning.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under första halvan av 1900-talet, då det hörde till de mest använda mansnamnen. I dag är det betydligt mindre vanligt bland nyfödda men förblir ett klassiskt svenskt mansnamn, buret av en stor äldre generation. Namnet förknippas starkt med generationen född på 1910- till 1940-talen och har inte återkommit på topplistorna i samma utsträckning som flera andra namn från samma tid.

Närbesläktade namn

• Bertel
• Berthold
• Bert