Birger

Ursprung

Birger är ett fornnordiskt mansnamn besläktat med verbet bjarga ('hjälpa, bärga, rädda'), med grundbetydelsen 'den hjälpande' eller 'beskyddaren'. Det är belagt redan på vikingatida runstenar och har en obruten användning i Sverige sedan medeltiden, då det bars av kungar och stormän i folkungaätten. Till namnfamiljen hör sidoformen Börje, som är en folklig svensk utveckling av samma namn, samt den äldre formen Berger. Namnsdagen firas den 9 juni tillsammans med Börje.

Betydelse

'Den hjälpande', 'beskyddaren' eller 'räddaren' — av fornnordiskans bjarga ('hjälpa, bärga').

Kulturella referenser

Birger Jarl (cirka 1210–1266) hörde till medeltidens mäktigaste män i Sverige; som jarl styrde han i praktiken riket under flera kungar, grundade enligt traditionen Stockholm omkring mitten av 1200-talet och var stamfar till den kungaätt som bär hans namn. Han är känd för de så kallade fridslagarna, som lagstadgade fred i hemmet, på tinget, i kyrkan och för kvinnor, och hans staty står på Riddarholmen i Stockholm. Författaren och vissångaren Birger Sjöberg (1885–1929) blev folkkär med diktsamlingen Fridas bok (1922), som han framförde till eget gitarrackompanjemang, och vann senare erkännande med den modernistiska samlingen Kriser och kransar (1926) och romanen Kvartetten som sprängdes. Tecknaren och illustratören Birger Lundquist, känd för sitt arbete vid Dagens Nyheter, hör till 1900-talets främsta svenska pressillustratörer.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft, särskilt fram till 1950-talet, men i dag ovanligt bland nyfödda. Namnet uppfattas som ett gediget, klassiskt svenskt mansnamn med stark historisk förankring genom Birger Jarl och bärs framför allt av en äldre generation.

Närbesläktade namn

• Börje
• Birgit
• Berger