Bodil

Ursprung

Bodil är ett fornnordiskt kvinnonamn, sammansatt av bót ('bot, hjälp, bättring') och hildr ('strid, kamp'). Det förekommer i medeltida nordiska källor och har en obruten användning i Norden sedan dess, med särskilt stark förankring i de södra landskapen. Namnet hör till en grupp fornnordiska kvinnonamn på -hild, som Gunhild, Ragnhild och Mathild, vilka alla bär efterleden hildr ('strid'). Till namnfamiljen hör kortformen Boel samt de äldre formerna Bothild och Botilda. Namnsdagen firas den 26 januari tillsammans med kortformen Boel.

Betydelse

'Den hjälpande krigerskan' eller 'botens stridskvinna' — en sammansättning av fornnordiskans bót ('bot, hjälp') och hildr ('strid'); de två lederna förenar föreställningen om läkedom och kampkraft.

Kulturella referenser

Författaren Bodil Malmsten (1944–2016) hörde till de senaste decenniernas viktigaste svenska lyriker och prosaister; hon räknades som en av sin generations mest egensinniga poeter innan hon på 2000-talet nådde en bred publik med den självbiografiska Priset på vatten i Finistère (2001) om sin flytt till franska Bretagne. Fysikern och författaren Bodil Jönsson (född 1942), professor vid Lunds universitet och en av initiativtagarna till forskningsmiljön Certec, fick stort genomslag med essäboken Tio tankar om tid (1999), som sålde i hundratusentals exemplar och översattes till ett tjugotal språk; hon är också känd från tv-programmet Fråga Lund.

Popularitet

Vanligt i Sverige under 1900-talets mitt, särskilt i Skåne och övriga Sydsverige där de fornnordiska kvinnonamnen länge stod starka. I dag betydligt mindre vanligt bland nyfödda men förblir ett tydligt klassiskt nordiskt namn med stadig folklig förankring.

Närbesläktade namn

• Boel
• Bothild
• Botilda