Boel

Ursprung

Boel är en nordisk kortform av Bodil, ytterst av ett fornnordiskt kvinnonamn sammansatt av bót ('bot, bättring, hjälp') och hildr ('strid, kamp'). Den sammandragna formen utvecklades i den medeltida folkliga namnskatten och fick sin starkaste ställning i Skåne och övriga södra Sverige, där en äldre namntradition länge präglade namnskicket. Till namnfamiljen hör grundformen Bodil och den äldre formen Bothild. Namnsdagen firas den 26 januari tillsammans med Bodil.

Betydelse

'Den som botar i strid' eller 'stridens läkande kraft' — en sammansättning av fornnordiskans bót ('bot, hjälp') och hildr ('strid'); de två lederna förenar föreställningarna om läkedom och kamp.

Kulturella referenser

Juristen Boel Flodgren (född 1942) blev 1992 rektor för Lunds universitet och var därmed den första kvinnan att leda ett svenskt universitet; hon var professor i handelsrätt och drev under sina tio år på posten (1992–2002) aktivt jämställdhetsfrågor inom akademin. Sociologen Boel Berner är professor emerita vid Linköpings universitet och en framstående forskare om teknik, kön och samhälle. Litteraturvetaren Boel Westin är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och hör till landets ledande forskare inom barn- och ungdomslitteratur. Den korta, sammandragna formen ger namnet en omisskännligt sydsvensk och gammaldags klang och knyter det till den äldre namntradition som länge dominerade i Skåne.

Popularitet

Måttligt vanligt i Sverige under 1900-talets förra hälft och mitt, med en tydlig tyngdpunkt i de södra landskapen. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förekommer alltjämt som ett klassiskt, gammaldags nordiskt kvinnonamn, och hör till de korta sydsvenska formerna som behållit en stadig om än begränsad användning utan att få någon egentlig modevåg.

Närbesläktade namn

• Bodil
• Bothild