Borghild

Ursprung

Borghild är ett fornnordiskt kvinnonamn sammansatt av borg ('borg, beskydd') och hildr ('strid, kamp'), och har därmed en av de hild-ändelser som var vanliga i den fornnordiska kvinnliga namnskatten. Namnet är belagt i Sverige sedan 1000-talet och förekommer i den norröna hjältediktningen. Till namnfamiljen hör de besläktade fornnordiska kvinnonamnen Ingeborg, Borgny och kortformen Borg. Namnsdagen firas den 28 maj tillsammans med Ingeborg, ett namn som delar efterleden borg och därmed hör till samma fornnordiska bildningsmönster.

Betydelse

'Den beskyddande stridskvinnan' eller ordagrant 'borg-strid' — en sammansättning av fornnordiskans borg ('borg, skydd') och hildr ('strid'); samma stridsbetonade efterled återfinns i många fornnordiska kvinnonamn.

Kulturella referenser

Borghild är framför allt känd ur den fornnordiska hjältediktningen. I Völsungasagan är hon kung Sigmund Völsungssons första hustru, härskarinna på Brålund och mor till hjälten Helge Hundingsbane, och hon uppträder också i eddadikten Helgakviða Hundingsbana. I sagan förgiftar hon till sist sin styvson Sinfjötli i hämnd, en episod som gjort henne till en av diktcykelns mer mångtydiga kvinnogestalter. Som självständigt namn har Borghild en lång men stillsam historia i Norden; det hör till de fornnordiska kvinnonamn som åter uppmärksammades under 1800-talets nationalromantik, då intresset för Eddan och sagolitteraturen väckte gamla namn till liv. Trots den episka bakgrunden har namnet aldrig fått någon framträdande svensk bärare i modern tid.

Popularitet

Borghild är sällsynt i Sverige och uppfattas som ett ålderdomligt, utpräglat fornnordiskt namn. Det förekom i begränsad utsträckning under första halvan av 1900-talet men hör i dag till de mer ovanliga kvinnonamnen bland nyfödda. Till skillnad från flera kortare namn av samma fornnordiska typ har Borghild inte fått del av den nordiska namnrenässansen, utan förblir ett historiskt och episkt präglat val.

Närbesläktade namn

• Borg
• Borgny
• Borgi