Brynolf

Ursprung

Brynolf är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av brynja ('brynja, rustning') och ulfr ('varg'), med en krigisk grundbetydelse i stil med 'den rustade vargen'. Namnet är belagt i medeltida svenska källor och är nära förknippat med det västgötska helgonet biskop Brynolf Algotsson. Sidoformen Brynjolf med bevarat j förekommer. Namnsdagen firas den 16 augusti — samma dag som biskop Brynolfs skrinläggning högtidlighölls, vilket gör namnsdagen till ett arv från den medeltida helgonkulten.

Betydelse

'Den rustade vargen' eller 'krigarvargen' — en sammansättning av fornnordiskans brynja ('brynja, rustning') och ulfr ('varg'), två krigiska led som var vanliga i den fornnordiska manliga namnskatten.

Kulturella referenser

Namnets store bärare är biskop Brynolf Algotsson (omkring 1240–1317), som valdes till biskop i Skara 1278 och ledde stiftet fram till sin död den 6 februari 1317. Som ung studerade han teologi i Paris, och därifrån hämtade han inspirationen till ombyggnaden av Skara domkyrka i fransk höggotik. Brynolf var en framstående latinpoet och författade flera officier och hymner, bland annat ett Mariaofficium och tideböner till Kristi törnekrona. År 1304 hämtade han vid Lödöse en törntagg ur Kristi törnekrona, en kunglig gåva som blev domkyrkans förnämsta relik och gjorde Skara till ett vallfärdsmål under resten av medeltiden. Han skrinlades 1492 och saligförklarades, men någon kanonisering följde aldrig eftersom reformationen kom emellan; två minnesdagar instiftades, hans dödsdag den 6 februari och skrinläggningsdagen den 16 augusti.

Popularitet

Brynolf är mycket sällsynt i Sverige i dag och förekommer främst som mellannamn och i kyrkliga och västgötska lokalhistoriska sammanhang. Den långa, ålderdomliga formen har inte fått någon modern renässans, utan namnet lever framför allt vidare genom minnet av Skarabiskopen och den namnsdag som bär hans skrinläggning.

Närbesläktade namn

• Brynjolf
• Brynolf