Dag

Ursprung

Dag är ett fornnordiskt mansnamn, direkt av fornnordiskans dagr ('dag, ljus'). Det hör till de äldsta nordiska namnen och förekommer på vikingatida runstenar; enligt Snorre Sturlassons Ynglingasaga bar en av sagokungarna i den mytiska Ynglingaätten namnet Dag. Till samma namnfamilj hör de feminina bildningarna Daga, Dagny och Dagmar, alla med dagr som förled. Namnet har levt vidare i obruten nordisk tradition och firar namnsdag den 16 september tillsammans med formen Daga.

Betydelse

'Dag' eller 'ljus' — direkt av fornnordiskans dagr, ett av de få nordiska namn vars betydelse är fullt genomskinlig även för en nutida talare.

Kulturella referenser

FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1905–1961) hör till Sveriges mest betydande internationella gestalter under 1900-talet. Han ledde Förenta nationerna från 1953 fram till sin död i en flygolycka nära Ndola i dåvarande Nordrhodesia (nuvarande Zambia) under ett fredsuppdrag knutet till Kongokrisen, och tilldelades postumt Nobels fredspris samma år, 1961. Hans postumt utgivna betraktelsesamling Vägmärken räknas som en klassiker i svensk andlig och filosofisk litteratur. Tonsättaren Dag Wirén (1905–1986) hör till det svenska 1900-talets främsta kompositörer; hans Serenad för stråkar (1937) är vid sidan av Hugo Alfvéns Midsommarvaka ett av de mest spelade svenska orkesterverken internationellt. Den korta, ljusa formen har en utpräglat nordisk klang.

Popularitet

Vanligt i Sverige under 1900-talets mitt, då namnet hörde till tidens etablerade mansnamn. I dag är det mindre vanligt bland nyfödda men förekommer som ett klassiskt fornnordiskt val med ljus, klar klang. Den korta enstaviga formen delar sin nordiska karaktär med besläktade namn som Dagny och Dagmar.

Närbesläktade namn

• Dagmar
• Dagny
• Daga