Edgar

Ursprung

Edgar är ett fornengelskt mansnamn sammansatt av ēad ('rikedom, lycka, egendom') och gār ('spjut'). Den bekantaste tidiga bäraren är den engelske kungen Edgar den fredlige (cirka 943–975), under vars styre England enades, och genom medeltidens engelska kungalängd levde namnet vidare. Till Sverige kom Edgar först under 1800-talet — det är här belagt sedan 1821 — och spreds i samklang med tidens förkärlek för anglosaxiska namn. Till samma namnfamilj hör stavningen Edgard och den engelska smekformen Eddie. Edgar firar namnsdag den 31 oktober tillsammans med Edit, ett besläktat namn med samma fornengelska förled ēad.

Betydelse

'Rikedomens spjut' eller 'den lyckosamme med spjutet' — av fornengelskans ēad ('rikedom, lycka') och gār ('spjut').

Kulturella referenser

Internationellt är namnet oupplösligt förknippat med den amerikanske författaren Edgar Allan Poe (1809–1849), som med noveller som 'Mordet på Rue Morgue' lade grunden till den moderna detektivberättelsen och med dikten 'Korpen' och sina skräcknoveller blev en av världslitteraturens mest inflytelserika kortprosaförfattare. Bland svenska bärare märks konstnären Edgar Wallin (1892–1963), född och verksam i Stockholm, som efter studier vid Konstakademien tilldelades dess kungliga medalj 1919 och var verksam som målare, grafiker och skulptör. Namnet bärs också av en central gestalt i Shakespeares tragedi Kung Lear, den trogne sonen Edgar, vilket gett formen en litterär klangbotten.

Popularitet

Edgar var som vanligast i Sverige under perioden 1920–1939, då anglosaxiska tilltalsnamn var på modet. Därefter gick det kraftigt tillbaka, men sedan 2010-talet har namnet upplevt en tydlig renässans bland föräldrar med smak för klassiska, gammaldags namn — i samma våg som åter gjort namn som Edvin och Folke aktuella. Den korta, klara formen uppfattas i dag som både traditionell och internationellt gångbar.

Närbesläktade namn

• Edgard
• Edgaras
• Eddie