Gertrud

Ursprung

Gertrud är ett germanskt kvinnonamn sammansatt av gēr ('spjut') och þrūþ ('styrka, kraft'). Det hör till de äldre germanska kvinnonamn som bildats med spjutförleden gēr och spreds i Europa genom helgonkulten kring Gertrud av Nivelles på 600-talet och senare den tyska mystikern Gertrud den stora av Helfta (1256–1302). Till Norden kom namnet under medeltiden och har sedan dess uppfattats som ett klassiskt kvinnonamn. Besläktade kort- och sidoformer som Gerd, Gerda och Trude hör till samma namnfamilj.

Betydelse

'Spjutets styrka' eller 'den starka spjutkvinnan' — av de germanska leden gēr ('spjut') och þrūþ ('styrka, kraft').

Kulturella referenser

Helgonet Gertrud av Nivelles (626–659) var den första abbedissan i dubbelklostret i Nivelles i nuvarande Belgien och hör till den frankiska medeltidens viktigaste klosterledare; enligt legenden räddade hon nödställda sjöfarande och blev de resandes skyddshelgon, och hon knöts senare folkligt till katter och till skydd mot råttor och möss. I Shakespeares Hamlet är drottning Gertrud, Hamlets mor, en av tragedins centrala gestalter. Bland svenska bärare märks skådespelaren Gertrud Fridh (1921–1984), som från 1958 tillhörde Dramatens fasta ensemble och gjorde uppmärksammade roller hos Ingmar Bergman, bland annat i Smultronstället (1957) och Vargtimmen (1968). Namnsdag firas den 17 mars.

Popularitet

Gertrud var vanligt i Sverige under 1900-talets förra hälft och hörde då till de klassiska kvinnonamnen. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förblir ett tydligt igenkännbart mellangenerationsnamn med stark klassisk och medeltida-katolsk klangbotten, ofta förknippat med kvinnor födda under förra seklet.

Närbesläktade namn

• Gerd
• Gerda
• Trude