Hannele

Ursprung

Hannele är en diminutiv- och smekform av Hanna, ytterst en kortform av hebreiskans Hannah ('nåd', av roten ḥanan, 'visa nåd'). Diminutivändelsen -le är av tyskt ursprung och återfinns i flera smekformer; den gör Hannele till ungefär 'lilla Hanna'. Namnet hör nära samman med Hanna och med Anna, den grekisk-latinska formen av samma hebreiska namn, samt med Johanna. Grundnamnet Hanna bärs i Gamla testamentet av profeten Samuels mor, och dess innebörd av 'nåd, ynnest' följer med i de utvidgade smekformerna. I den nordiska namnskatten fick Hannele spridning under 1900-talet som ett självständigt kvinnonamn.

Betydelse

'Den lilla nådefulla' eller 'lilla Hanna' — diminutiv av Hanna, av hebreiskans Hannah ('nåd').

Kulturella referenser

Namnet är kanske mest känt genom den tyske dramatikern Gerhart Hauptmanns drömspel Hanneles Himmelfahrt, som hade premiär i Berlin 1893 och skildrar hur den döende fattigflickan Hannele i feberyrans drömsyner ser sin egen himmelsfärd; stycket bröt med Hauptmanns tidigare naturalism och räknas till den tyska teaterns tidiga symbolistiska huvudverk. Som dopnamn är Hannele en relativt ung form i Sverige och har aldrig hört till de allmänt spridda namnen; den uppfattas som en kärleksfull smekform inom den breda Hanna- och Anna-familjen. Den korta, klingande formen har gett namnet en mjuk klangbotten. Hannele delar namnsdag den 5 januari med grundformen Hanna.

Popularitet

Hannele var måttligt vanligt i Sverige under 1960- och 1970-talen men har aldrig nått de stora topplistorna. I dag är det sällsynt bland nyfödda och förekommer främst som ett mellangenerationsnamn. Namnet förblir tydligt knutet till den klassiska Hanna-familjen och bärs av ett begränsat antal kvinnor.

Närbesläktade namn

• Hanna
• Hanneli
• Annele