Hannele

Ursprung

Hannele är en diminutiv- och smekform av Hanna, ytterst en kortform av hebreiskans Hannah ('nåd', av roten ḥanan, 'visa nåd'). Diminutivändelsen -le är av tyskt ursprung och återfinns i flera smekformer; den gör Hannele till ungefär 'lilla Hanna'. Namnet hör nära samman med Hanna och med Anna, den grekisk-latinska formen av samma hebreiska namn, samt med Johanna. Grundnamnet Hanna bärs i Gamla testamentet av profeten Samuels mor, och dess innebörd av 'nåd, ynnest' följer med i de utvidgade smekformerna. I den nordiska namnskatten fick Hannele spridning under 1900-talet som ett självständigt kvinnonamn.

Betydelse

'Den lilla nådefulla' eller 'lilla Hanna', diminutiv av Hanna, av hebreiskans Hannah ('nåd').

Kulturella referenser

Namnet är kanske mest känt genom den tyske dramatikern Gerhart Hauptmanns drömspel Hanneles Himmelfahrt, som hade premiär i Berlin 1893 och skildrar hur den döende fattigflickan Hannele i feberyrans drömsyner ser sin egen himmelsfärd; stycket bröt med Hauptmanns tidigare naturalism och räknas till den tyska teaterns tidiga symbolistiska huvudverk. Som dopnamn är Hannele en relativt ung form i Sverige och har aldrig hört till de allmänt spridda namnen; den uppfattas som en kärleksfull smekform inom den breda Hanna- och Anna-familjen. Den korta, klingande formen har gett namnet en mjuk klangbotten. Hannele delar namnsdag den 5 januari med grundformen Hanna.

Popularitet

Hannele var måttligt vanligt i Sverige under 1960- och 1970-talen men har aldrig nått de stora topplistorna. I dag är det sällsynt bland nyfödda och förekommer främst som ett mellangenerationsnamn. Namnet förblir tydligt knutet till den klassiska Hanna-familjen och bärs av ett begränsat antal kvinnor.

Närbesläktade namn

• Hanna
• Hanneli
• Annele